Riskkapitalist tror att anställda i styrelsen gynnar företaget
Björn Savén är den svenske riskkapitalisten som anser att Finland behöver fler personer med studieerfarenhet från Förenta staterna. Relationen med USA har blivit svårare i och med Trump, men Storbritanniens brexit oroar ändå honom mer.
Finland borde liksom Sverige ha lag på att representanter för de anställda ska sitta i företagsstyrelserna. Det anser riskkapitalisten Björn Savén.
– Det kanske blir lite längre och mer krävande styrelsemöten. Fördelen är att man får upp frågor på bordet i tid innan problemen hinner bli allvarliga.
Varför delar en svensk kronmiljardär ut stipendium i Finland? Jo, i Björn Savéns fall handlar det om en lucka som han upptäckte när riskkapitalbolaget Industri Kapital, som han grundat, skulle utvidga i Finland i början av 1990-talet.
Bolaget letade efter personal som studerat till ekonomer och diplomingenjörer i hemlandet, och sedan kompletterat med postgraduala studier i USA, gärna vid ett toppuniversitet. Men det fanns, enligt honom, kanske bara tio av dem. Så när den första investeringen i Finland lyckades bra, Konecranes, beslutade sig det som numera heter IK Investment Partners för att grunda ett stipendium på nästan 40 000 euro. Det ges årligen till en person för studier vid något av toppuniversiteten.
I år går det till Sara Eskola, som ursprungligen är från Ingå och som har tagit sin universitetsexamen i London och som nu ska studera vid Harvard Business School.
HBL möter Savén när han är i Finland för att överräcka stipendiet.
– Det är någonting som händer med dig i USA som gör att man blir öppnare, mer kommunikativ, kanske också mer ambitiöst driven, säger Björn Savén som själv har gått den vägen.
Kommunikationen med och förståelsen för USA är dessutom ytterst viktig för Finland, liksom för Sverige menar han.
– Relationen har blivit svårare, men det gör behovet ännu större.
Med det avser han Donald Trump. Men mer oroad är han över brexit. Lämnar Storbritannien EU tar det en generation att korrigera det, om det alls går. En amerikansk president sitter däremot vanligen fyra eller åtta år.
”Mr Riskkapitalist”
IK Investment Partners har under sin existens tagit in över 9 miljarder euro genom sina fonder, och går som riskinvesterare in i bolag, gör dem mer lönsamma dem – vilket kan innebära nedskärningar – och säljer dem. Norden, Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna är fokusområden. Bolaget har som bäst 28 företag i sin portfölj.
Björn Savén är en pionjär inom området, Industri Kapital var det första riskkapitalbolaget som riktade in sig på nordiska marknaden, och han kallas inte sällan Mr Riskkapitalist.
Uppmärksamhet i Sverige har också en utdragen tvist mellan skattemyndigheterna och honom fått. Skatteverket menar att uttag som han gjort från en kapitalförsäkring ska beskattas betydligt strängare och har gett honom en skattesmäll på 1,8 miljarder kronor, 180 miljoner euro. Savén har överklagat beslutet.
Savén är sparsam med intervjuer men får då och då försvara riskkapitalisternas verksamhet. Han låter också något trött när vi kommer in på diskussion om vinster i välfärden – ett rätt hett tema i Sverige och aktuellt också i den finska diskussionen i och med vårdreformen. IK Investment Partners var under en tid ägare i vård- och omsorgskoncernen Attendo och gjorde en betydlig vinst.
Den planerade vårdreformen är bra för Finland, menar han, men tror att arton landskap är för mycket. Enligt Björn Savén är det centrala att det är det offentliga som fungerar som beställare. Då menar han att den privata sektorn, som leverantör, ser till att exempelvis äldrevården organiseras effektivare.
– När det är samma enhet som är både kund och leverantör av en tjänst kan man inte få den bästa utvecklingen, för att den bästa utvecklingen ibland kräver konflikt. Vi är kanske lite konflikträdda i Sverige och Finland ibland.
Att den finländska vårdmarknaden skulle bli speciellt intressant för riskkapitalbolaget i och med vårdreformen tror han ändå inte.
Tror på representation
Björn Savén har också åkt på en del smällar i Finland. Det var när Industri Kapital i början av 2000-talet ville köpa aktiemajoriteten i Kemira av finska staten. Kemifacket satte sig bestämt på tvären, och det blev nej i riksdagen.
Han är fortfarande övertygad om att affären hade varit bra för Finland, eftersom ett större bolag med verksamhet i Norden hade skapats.
I Sverige hade inte något liknande kunnat ske, menar han och säger att det i Sverige finns en starkare ”samförståndslinje” mellan fack och arbetsgivare. Det beror enligt Savén på att Sverige sedan 1987 har lag på att det ska sitta representanter för de anställda i företagsstyrelserna – något han tycker att Finland också borde överväga.
– Det kanske blir lite längre och mer krävande styrelsemöten. Fördelen är att man får upp frågor på bordet i tid innan problemen hinner bli allvarliga.
❞ Det är någonting som händer med dig i USA som gör att man blir öppnare, mer kommunikativ, kanske också mer ambitiöst driven. Björn Savén