Justitieministern överväger lagar för att stävja hatretorik
Justitieminister Antti Häkkänen är beredd att utreda om man, som i Tyskland, ska kunna bötfälla plattformar på nätet om inte hot och hatretorik städas bort.
Utredningen är en del av ett helt program mot hatretorik som Samlingspartiet presenterade under ministergruppens sommarmöte i Joensuu och Kuopio.
Tre ministrar – undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen, inrikesminister Kai Mykkänen och justitieminister Antti Häkkänen ska bidra till utredningarna, där GrahnLaasonen står för åtgärder i undervisningen och skolorna.
Det handlar bland annat om att stärka mediekunnandet.
– En möjlighet är att statsstöd till föreningar, som idrotts och ungdomsföreningar, har som kriterium att man jobbar för lika värde, mot mobbning och hatretorik, säger GrahnLaasonen.
Hon säger att hon drabbats av oro då hon sett att unga människor som tagit kontakt med henne säger att de inte längre vågar lägga ut sina åsikter offentligt, för att det kan komma en våg av hat och hot.
Antti Häkkänen drar den juridiskt knepiga biten, och säger ännu inte i detta skede vad han anser om den tyska modellen, där en nätplattform kan bötfällas om man inte avlägsnar skriverier som kan betecknas som hatretorik och hot.
Häkkänen säger att han väntar med sin bedömning, eftersom det inte är någon enkel balansgång.
– Det gäller att hitta en balans där man också respekterar yttrandefriheten och den fria debatten, säger Häkkänen.
Justitieministern ska också utreda vilka krav man kan ställa nätplattformar och leverantörer då det gäller att avlägsna användare som verkar vara falska användare. En annan fråga under lupp är i vilken mån myndigheterna kan kräva mer information om användare av anonyma redskap, som prepaidkort, om de används för hot eller hets. Bilder som olovligt spridits på nätet i mobbningssyfte borde också kunna avlägsnas enklare och snabbare, anser partiet.
Kommunikationsminister Anne Berner (C) har tidigare varit fundersam kring den tyska modellen. Under en tillställning på Finlandsarenan i Björneborg sade hon att det finns principiella problem med att utlokalisera en del av rättsystemet och övervakningen av den till tredje part.