Sannfinländarna vill grunda svensk avdelning

Sannfinländarna breddar sin språkpolitiska repertoar. Partiet planerar en egen svensk avdelning och utlovar mer verksamhet på svenska. Det hävdar partiets representanter i Österbotten och Nyland.

– Vi har försökt arbeta på bägge språken här i Korsholm, säger Micael Westerholm som är medlem i Sannfinländarnas kretsstyrelse i södra Österbotten.

Sannfinländarnas krets i södra Österbotten har planerat att ordna tvåspråkiga evenemang under upptakten till riksdagsvalet.

– Det finns många som sympatiserar med oss i flyktingfrågan. Stötestenen har oftast varit vår syn på den obligatoriska undervisningen i svenska i de finskspråkiga skolorna, säger Westerholm. Har ni mjukat upp er språkpolitiska linje? – Direkta angrepp mot svenskan var nog mera Sampo Terhos grej, men han hör ju inte till vårt parti längre. Jag upplever att vår ordförande Halla-aho och vår parti sekreterare Slunga-Poutsalo har en ganska positiv inställning till svenskan och tvåspråkigheten.

Enligt Westerholm existerar det bland annat planer på att grunda en svensk avdelning inom partiet.

– En sådan avdelning skulle samla svenskspråkiga från olika håll i landet, säger Westerholm.

I västra Nyland välkomnar man partiets planer på att höja den tvåspråkiga profilen. Har ni blivit mer pragmatiska i språkfrågan? – Svårt att säga. Vi motsätter oss språkligt övervälde överlag, säger ordförande Tatu Tyni som basar för Sannfinländarnas lokalavdelning i Raseborg.

Sannfinländarna i Nyland tror att det finns alla chanser att utöka väljarstödet i Raseborg.

– Raseborgarna är väldigt företagsamma och fosterländska oavsett språktillhörighet, säger Tyni.

På partikansliet vill ingen kommentera gräsrötternas synpunkter om den tvåspråkiga balansgången på grund av ett pågående partistyrelsemöte.