”Inga andra alternativ”
Helsingfors planer på att bygga om motorvägarna till stadsboulevarder med ett urbant gatuliv fick sig en ordentlig törn i vintras, då rätten beslöt att häva största delen av planerna. HBL frågade Helsingfors stads generalplanechef Rikhard Manninen varför
Västerledens, Åboledens, Tavastehusledens och Lahtisledens stadsboulevarder strider mot landskapsplanen och ska därför inte byggas, beslöt förvaltningsdomstolen i februari. Enligt rätten har staden inte heller tillräckligt väl motiverat varför motorvägarna ska omvandlas till gator.
Staden överklagade beslutet i juni. Generalplanechef en i Helsingfors, Rikhard Manninen, säger att rätten i sin tur inte i tillräckligt hög grad beaktat generalplanens strategiska karaktär – innan någonting byggs måste staden göra en detaljplan.
– Många av de utredningar och konsekvensbedömningar domstolen tyckte att vi borde ha gjort kommer att göras i detaljplaneskedet, säger Manninen.
Föråldrad landskapsplan
Att boulevardplanerna skulle strida mot landskapsplanen avvisar staden med att landskapsplanen för Nyland är 12 år gammal. Den baserar sig enligt Manninen delvis på trafikplaner som uppdaterats flera gånger efter det, och kan därför inte ges så stor betydelse.
Att bygga om alla infartsleder till boulevarder kommer att ta lång tid. Den första av dem, Vichtisvägen, planeras redan. Principerna för planeringen godkändes i våras och detaljplaneringen drar i gång i höst. Om allt går som planerat börjar den byggas år 2025.
Byggskedet beräknas ta tio år. De sista boulevarderna ska stå klara först i slutet av 2050-talet. Tror du att kommande beslutsfattare och stadsplanerare kommer att hålla fast vid boulevardplanerna? – Om man inte vill bygga i Centralparken och andra grönområden, eller i stor skala utvidga staden ovanpå havet, och om man vill göra hela regionen tätare så att även kärnområdet utvecklas, så finns det inga andra alternativ.
Motsvarar inte verkligheten
Många myndigheter, grannkommuner och stadsbor har varit oroade för vilka konsekvenser stadsboulevarderna skulle ha för trafiken. Stadsplanerarna hävdar att boulevardernas inverkan på biltrafiken är minimal. Även många stadsforskare har kritiserat planerna. Hur har ni beaktat den kritiken? – Vi är av olika åsikt och har debatterat mot dem. Kanske har de inte satt sig in tillräckligt i planerna. Men det är bara vissa som kritiserat, till exempel Heikki Loikkanen, professor emeritus i urban ekonomi, anser att planen är bra och att förtätningen av stadsstrukturen kommer att ge fördelar.
Stadsforskarna Mari Vaattovaara och Anssi Joutsiniemi har skrivit att det är paradoxalt att Helsing- fors vill bygga i parker, hav och på motorvägar, då man i stället kunde bygga mer i den befintliga och glest bebyggda miljön. Varför räcker det inte att bygga till i redan bebyggda områden? – Om vi vill bygga mycket bostäder – nu är målsättningen 7 000 bostäder per år – räcker det kompletterande byggandet inte till. Vi behöver större områdeshelheter där vi på en gång kan planera och bygga flera hela kvarter. Det blir på alla vis kostnadseffektivare, säger Manninen.
Enligt Vaattovaara är stadsboulevarderna en idealistisk tanke.
”Fantombilderna av boulevarderna ser bra ut, då man ser tre bilar och cyklar. Men på Västerleden kör det 120 000 bilar på en dag, så inte får man en boulevard där om man inte förbjuder biltrafiken”, sade Vaattovaara till HS i fjol.
– Man ska inte tolka fantombilderna bokstavligt. De är endast visualiseringar som vi bad konsulterna göra för att det ska vara lättare att visa hurudan stadsmiljö vi vill ha, säger Manninen.
Den fantombild som väckte mest uppmärksamhet föreställde Tavastehusleden som en esplanad med en kanal, kaféer och några enstaka robotbilar. Manninen medger att Tavastehusleden inte kommer att se ut så i framtiden, men påpekar att det är svårt att visualisera strategiska målsättningar.
Innerstadsmiljö i stadens utkanter?
Kimmo Lapintie, professor i samhällsplanering, har skrivit att det är absurt att tänka att man skulle utvidga innerstaden långt ifrån den ursprungliga stadskärnan, i områden mellan tidigare byggda förorter. Varför ska det innerstadsliknande området sträcka sig längre ut från centrum än många förorter? – Det finns efterfrågan på urbant boende, den så kallade spårvagnsstaden är det överlägset dyraste området att bo i. Utbudet är för litet och vi måste sträva efter att svara på den stora efterfrågan. Då hela regionen växer måste kärnområdet göra det i samma grad, säger Manninen.
Han jämför stadsboulevarderna med den norra ändan av Mannerheimvägen.
– Om vi klarar av att planera boulevarderna bra uppstår det små serviceföretag längs dem: små restauranger, tvätterier, cykelverkstäder och annat som i huvudsak betjänar den omgivande befolkningen. Varför är det realistiskt att tro att en sådan miljö uppstår 7–10 kilometer från centrum? – Knappast kommer det att finnas service hela vägen längs boulevarderna, affärerna koncentreras till knutpunkter där tvärgående spårvägar möter boulevarden. Mellan dem kan det finnas kvarter med enbart boende. Så är det ju också i till exempel Tölö.
Han säger att planerarens uppgift är att möjliggöra olika slags verksamhet. Vad som sedan sker är bortom planerarens befogenheter.
– Om en affärslokal står tom är antingen dess läge för perifert eller så har lokalen inte planerats tillräckligt bra. Vissa har kritiserat att efterfrågan inte skulle räcka till, men det kommer nog att finnas tillräckligt med lokal efterfrågan. Urbana män-
niskor förväntar sig ett bra serviceutbud i sitt närområde. Två stora köpcentrum byggs just nu i Böle och Fiskehamnen. Är det inte paradoxalt att man strävar efter en livlig gatumiljö men samtidigt bygger fler köpcentrum? – Ja och nej. Både Böle och Fiskehamnen är stora knutpunkter för trafiken. Man kan tänka sig att de möjliggör andra affärer i närområdet då de drar till sig så mycket kunder från ett stort område. Jag tycker nog de är motiverade och bidrar till stadens utveckling. Visst finns det köpcentrum man kanske skulle ha kunnat låta bli att bygga, men det är nu som det är. Hur dimensionerar ni serviceutbudet, så att det inte blir en situation där man bygger för mycket affärslokaler som sedan står tomma? – Vi har experter som gör en bedömning av kommersiella konsekvenser då en plan bereds. Enligt den konsekvensbedömning som gjordes för generalplanen har vi behov av mer affärsutrymme. Till detaljplanerna görs sedan noggrannare bedömningar av hur handelns nät kommer att fungera.
OSKAR RöNNBERG
oskar.ronnberg@hbl.fi