Skola på svenska sämre än på finska?
HBL bad tre experter ge sin syn på påståenden om den lägre nivån på svensk skolutbildning i Finland.
Under 2000-talet har elever i svenska skolor ofta presterat sämre i Pisa-undersökningarna än de finska eleverna.
Teorierna om varför har varit många: slappare skola, icke-behöriga lärare och sämre läromedel är några exempel. Nu visar Pisa-resultaten att skillnaden mellan skolorna har minskat, och i vissa fall har de svenska elevernas resultat gått överträffat de finskspråkigas. Tre experter ger sin syn på lärare, prestationskraven, de svenska elevernas kunskaper i svenska, familjernas attityder och läromedlens nivå.
Samlingspartiets och SDP:s partiledningar möttes nästan samtidigt. Samlingspartiet samlades redan på måndagen i Joensuu och fortsatte på tisdagen till Kuopio medan SDP startade i Lojo på tisdagen och fortsatte till Forssa där mötet avslutades på onsdagen.
Socialdemokraterna andas lättare och är betydligt ljusare till sinnet nu jämfört med tidigare den här valperioden. Orsaken är förstås klar. SDP ligger i täten i opinionsmätningarna om stödet för partierna. Trots att tvåan Samlingspartiet inte kommer väldigt långt efter, och trots att Centern i Yles senaste mätning igen klarade sig bättre är den psykologiska skillnaden klar.
Det finns också andra orsaker till den socialdemokratiska lättnaden. Ännu inför och efter kommunalvalet i april 2017 var det uppenbart att det inom SDP pågick en hård intern maktkamp. Det var ord och inga visor kamraterna emellan och det märktes också i offentligheten.
Nu har meningsskiljaktigheterna lämnats åt sidan. Inför riksdagsvalet har alla parter insett att de interna konflikterna är enbart negativa. I stället ser man framåt och är fulla av hopp. Om valsegern inte infrias dyker missämjan säkert upp igen. Även om valet går så bra som socialdemokraterna hoppas, ja även om SDP lyckas knipa statsministerposten, kan konflikterna dyka upp igen.
En annan orsak till optimismen är att SDP har fått sitt arbete med innehållsfrågor på rätt bog. Det har vi kunnat se redan en tid. SDP har offentliggjort sina programförklaringar kring många olika samhällsfrågor – skatter, barnfattigdom, läroplikten. Partiet har närmare 30 olika arbetsgrupper med många sakkunniga medlemmar som jobbar med politikens innehåll.
Många socialdemokrater tycker själva att partiet har kommit ifrån sitt tidigare problem: att skjuta ned andras förslag och att alltid säga nej. Nu kommer man i stället själv med förslag på reformer och strukturella förändringar. Personer utanför socialdemokratin tycker kanske att reformerna alltför mycket handlar om att samhället också i fortsättningen ska ta hand om det mesta. Det ligger å andra sidan i det socialdemokratiska dna:t. Det är en ideologisk och politisk linje, precis som Samlingspartiets mission är att minska den offentliga sektorn så mycket som möjligt. Det är bra att skillnaderna kommer fram.
Det är uppenbart att Samlingspartiet och SDP nu slår mot varandra – och det gagnar båda att göra så inför riksdagsvalet. Deras ideologiska och politiska utgångspunkter är så olika att de är goda huvudmotståndare för varandra.
Med den sanningen i bakhuvudet är det nästan komiskt att se hur likadana frågor de båda partierna lyfter upp.
Det handlar om familjepolitik och familjeledigheter. Det handlar om småbarnspedagogik som på sikt ska vara kostnadsfri. Det handlar om kostnaderna för studier på andra stadiet. Det handlar om mobbning och hatretorik, om Östersjön. Dessutom är båda mot basinkomst, vilket är väsentligt med tanke på att den sociala tryggheten ska reformeras.
Visst finns det skillnader. SDP vill förlänga läroplikten så att åtminstone stora delar av studierna på andra stadiet omfattas. Samlingspartiet vill stödja bara dem som verkligen inte har råd med skolmaterialet. SDP vill att hela dagvården på sikt ska vara avgiftsfri, Samlingspartiet talar uttryckligen om den småbarnspedagogiska delen och en förlängd förskola.
I det här skedet tyder ändå mycket på att SDP och Samlingspartiet mycket väl kan sitta i samma regering efter riksdagsvalet.