Ministern berömmer nya djurskyddslagen – fokus på djurens arttypiska behov
Förlängd betesperiod för nötkreatur och kontinuerlig tillgång till vatten för däggdjur och fåglar. Bland annat det föreslår en proposition som ska förbättra djurens välbefinnande. Djurskyddsförening vill ha kortare övergångsperioder.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) saknade inte självförtroende på onsdagen då han presenterade regeringens proposition till en ny lag som ska ange ramarna för djurens välbefinnande. Han prisade den höga ambitionsnivån och ansåg att Finland nu visar vägen för en hållbar djurskötsel.
– Vår skrivning om däggdjurens och fåglarnas rätt till dricksvatten är unik. Vi är säkert det första landet i hela världen som för in en sådan bestämmelse i lagen, säger minister Jari Leppä.
Jord- och skogsbruksministeriets proposition har varit på remiss sedan vintern. Utifrån de 385 utlåtanden som lämnades in har ministeriet nu utarbetat en uppdaterad version av lagförslaget. Ministeriet har också förlitat sig på 13 utredningar och nya forskningsrön i formuleringen av nya paragrafer.
Lagförslaget överlämnas till riksdagen på hösten.
Förlängda betesperioder
– Lagförslaget vill förnya tänkesättet i grunden. I stället för att tala om djurskydd och utgå från att det är djur som måste skyddas från vanskötsel så talar vi nu konsekvent om djurens arttypiska behov och välbefinnande, säger sakkunniga Tiina Pullola på Jordoch skogsbruksministeriet.
Då det gäller kravet på dricksvatten för däggdjur och fåglar föreslår ministeriet en övergångsperiod på nio år för pälsdjursnäringen. Enligt ett annat förslag ska betesperioderna för mjölkkor och kvigor förlängas från nuvarande 60 dagar till 90 dagar per år. Rastningen av korna kan enligt förslaget också ske vintertid.
För svinuppfödningens del vill regeringen stödja övergången till fri grisning på frivillig väg genom att höja investeringsstöden för sådana åtgärder där man övergår från trånga spiltor till fri grisning. Långvarig användning av dräktighets- häckar ska också förbjudas efter en övergångstid på 15 år.
Utöver djurhushållningen vid bondgårdar tar Jord- och skogsbruksministeriet också sikte på husdjur. Regeringen vill till exempel införa obligatorisk identifiering och registrering av hundar.
– Vi har för tillfället stora problem med den illegala införseln av utländska hundar som sprider sjukdomar och utgör en hälsorisk i Finland. Den obligatoriska registreringen kan förebygga en del av de här problemen, säger Jari Leppä.
Enligt Jord- och skogsbruksministeriet ska katternas öde avgöras senare då registreringen av hundarna har slutförts. En annan fråga som ska ses över är hundaveln.
– Vi vill komma åt sådan hundavel som vållar djuren fysiskt lidande. Det finns till exempel hundraser där tikarna inte kan föda utan förlossningshjälp. Sådan avel kommer vi inte att tillåta i framtiden, säger Tiina Pullola.
”Ministeriet har sänkt ambitionsnivån”
Djurskyddsorganisationen Animalia är inte imponerad av Jord- och skogsbruksministeriets proposition.
– Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä har sänkt ambitionsni- vån. Det verkar som att livsmedelsindustrins intressen har fått företräde på djurens bekostnad. Frikostiga övergångstider på upp till 15 år leder till ett urvattnat lagförslag, säger verksamhetsledare Mai Kivelä på Animalia.
Enligt Kivelä har ministeriet backat från de utfästelser som man gjorde tidigare i våras.
– Ministeriet åtgärdar inte kringskärningen av till exempel svinens eller kornas arttypiska behov att röra på sig. Enligt det här lagförslaget är det fortfarande tillåtet att hålla kor fastbundna och svinen i trånga spiltor, säger Kivelä.
Animalia ifrågasätter också den långa övergångstiden för tillgången på dricksvatten på pälsdjursfarmer.
– Det är pengarna som styr vad som nu åtgärdas. De stora frågorna blir olösta därför att ministeriet inte vill försämra lönsamheten för etiskt tvivelaktig djurhushållning, säger Kivelä.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä tillbakavisar kritiken.
– Ifall vi inför alltför strikta regler så leder det till en försämrad konkurrenskraft för det finska lantbruket. Det här ökar i sin tur importen av utländskt kött som bland annat innehåller antibiotika. Det ligger inte i de finska konsumenternas intresse, säger Leppä.