Chanuka, eid och nouruz – feståret är mer än jul och påsk
I takt med att samhället blir mera mångkulturellt uppstår det också flera goda orsaker att ordna fester. Att känna till olika högtider är inte religionsutövning utan en nödvändig kompetens för alla.
I så gott som varje skolklass finns åtminstone ett par elever som inte tänder adventsljus, väntar på jultomten eller målar påskägg. De kanske firar sabbat varje lördag i stället eller väntar ivrigt på att ramadan ska ta slut så att de får godsaker och presenter på eid al fitr. Festkalendern finns till för att hjälpa lärare, daghemspersonal och snart sagt varje medveten medborgare att hålla reda på vilka fester som firas när, såväl religiösa som kulturella och sekulariserade.
– Muslimerna har inte så många fester, känner man till de båda eidfesterna så har man redan koll på de viktigaste. Judarna däremot kan skämtsamt kallas riktiga festprissar, förutom att de firar sabbat varje lördag har de sukkot, chanuka, Jom kippur och många andra fester under året, säger Milena Parland, verksamhetsledare för föreningen Ad Astra som jobbar för mångkultur.
Tanken bakom festkalendern är att bekräfta alla barn som går i finländska skolor och daghem genom att ta upp också andra festligheter
Vi firar julen i en månads tid och då blir det mycket prat om pepparkaksbak, luciafirande och jullov, då kristna barn blir bekräftade. Men de barn som inte firar jul hemma känner sig lätt utanför och blir kanske allt tystare. Då är det viktigt att läraren också berättar om högtider som är viktiga i dessa barns familjer, så att deras traditioner också uppmärksammas på något sätt. Milena Parland verksamhetsledare för föreningen Ad Astra som jobbar för mångkultur.
än de som har kristen bakgrund.
– Vi firar julen i en månads tid och då blir det mycket prat om pepparkaksbak, luciafirande och jullov, då kristna barn blir bekräftade. Men de barn som inte firar jul hemma känner sig lätt utanför och blir kanske allt tystare. Då är det viktigt att läraren också berättar om högtider som är viktiga i dessa barns familjer, så att deras traditioner också uppmärksammas på något sätt, säger Parland.
ökar förståelsen
Lika viktigt är det att alla barn känner till varandras festligheter, så att man förstår varför såväl iranier som afghaner vill vara lediga den 21 mars och fira den persiska nyårsfesten nouruz eller att man vet när samernas nationaldag infaller (den 6 februari).
Det är också bra att känna till att judarna firar sin viktigaste högtid sabbat varje vecka från fredag kväll till solnedgången på lördag kväll och under vilodagen vill man helst glömma vardagliga bekymmer. Där-
för passar det inte att ordna skollördagar eller jobbkonferenser under veckoslut för ofta.
– De flesta har förståelse för att det ibland ordnas program på någon av deras helger, men om det sker upprepade gånger så är vi okänsliga helt enkelt, säger Parland.
Ett praktiskt tips på hur lärare kan få reda på vilka fester som är aktuella i den egna klassen är att låta festkalendern cirkulera under föräldramötet och låta föräldrarna berätta vilka högtider de firar. Festkalendern kan användas i undervisningen och vid planering av skolans gemensamma program, men den innehåller inte instruktioner för hur de olika festerna ska firas, utan ger bara exempel på hur de kan uppmärksammas.
Vissa datum ändrar
Vissa fester infaller på samma datum varje år, medan andra följer månens cirkulation och då förskjuts datumet.
– Vår egen georgianska kalender följer solen, utom när det gäller påsken, som följer månkalendern. Inom islam följer man månkalendern, det är därför som ramadan och eid-festerna kommer lite tidigare varje år. I festkalendern har vi med högtider från både månkalendern och solkalendern, förklarar Parland.
Festkalendern 2018–19 finns elektroniskt på www.festkalendern.fi. Den kommer också att tryckas som väggkalender nästa vecka. Kalendern har gjorts av föreningarna Ad Astra och dess finska motsvarighet Fokus.