Den nya skolan söker sina former
För två år sedan introducerades en ny läroplan för hur undervisningen skulle ordnas i lågstadierna och högstadierna. Två år senare söker den ännu sina former, vilket också är meningen.
I två år har lågstadierna haft en ny läroplan i bruk. På det stora hela har det gått bra, men med en del saker försöker man ännu hitta de bästa tillvägagångssätten. Bland annat diskuterar man i skolorna hur man ska ordna mångvetenskaplig undervisning för eleverna.
En ny läroplan introducerades hösten 2016 med pompa och ståt. Den skulle ge eleven en aktivare roll och läraren skulle bli mera av en handledare. Läroplanen introducerades genast fullt ut i lågstadierna medan den implementerats stegvis i högstadiet från hösten 2017. Hur har det då gått hittills?
På Utbildningsstyrelsen säger man att skolorna och utbildningsanordnarna mestadels har varit nöjda.
– Överlag så har de här nya grunderna tagits väl emot, och man har upplevt att riktlinjerna och fokusområdena i den är de rätta, säger utbildningsrådet Maj-Len Engelholm på Utbildningsstyrelsen.
Engelholm säger att mycket av innehållet i läroplanen handlar om att utveckla verksamhetskulturen både vad det gäller hela skolgemenskapen och i den enskilda klassen.
– Det här är något som man i skolorna säger att man gärna arbetar med.
I läroplanen heter det att målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande, delaktighet, välbefinnande och en hållbar livsstil. Till det här hör bland annat att eleven ska få en aktivare roll och möjlighet att lära sig ta mera ansvar.
Söker ännu formerna
Trots att responsen från utbildningsanordnarna har varit god, så finns det delområden där det tagit längre tid att hitta de rätta formerna. Engelholm vill inte säga att det skulle ha gått dåligt, men att det helt enkelt krävt mera tid och arbete. Ett sådant delområde är det som i läroplanen kallas för mångsidig kompetens.
– Det handlar om elevens förmåga att använda kunskaper och färdigheter i vardagen och så som situationen kräver. Det här är inbakat i målen för innehållet i de olika undervisningsämnena, men det har ändå uppstått diskussion om hur man ska arbeta med det här delområdet. Kanske ett problem är hur man i undervisningen konkret lyfter fram det för eleverna, säger Engelholm.
Ett relaterat delområde som också prioriteras i läroplanen är mångvetenskapligt lärande där det är tänkt att undervisningen sker över läroämnesgränserna. Det kan till exempel handla om teman eller företeelser som eleverna studerar i flera olika läroämnen. Här har det inte heller alltid varit klart hur man ska göra.
När man gör olika i olika kommuner väcker det en del diskussion. Att kan man göra så här och kan man göra så här? Ofta kontaktar man oss för att bekräfta att gör man rätt. Maj-Len Engelholm Utbildningsråd, Utbildningsstyrelsen Alla barn har rätt till stöd och i ett tidigt skede, och uppföljningen ska vara noggrann. Och om man följer läroplanen som den är skriven och ser till att resurseringen är tillräcklig så kommer vi att få en fantastisk skola. Micaela Romantschuk Verksamhetsledare, Förbundet Hem och Skola
– Det svåra har kanske inte varit att hitta på innehållet utan snarare formen för det. Hur många lärare och hur många ämnen som ska vara involverade, säger Engelholm.
Läroplanen ger skolorna och lärarna stora friheter att hitta egna former och modeller för det här, men det är en process som tar tid.
Kommunerna gör olika
Det finns förstås också andra utmaningar. I HBL har man bland annat kunnat läsa om hur lärarna kämpar med allt mer byråkrati på grund av den nya läroplanen, hur det finns regionala skillnader i elevernas möjlighet att utveckla sin digitala kompetens, och om hur bedömningssystemet förnyas i bland annat Helsingfors. Engelholm berättar att bedömningen väckt en del diskussion.
– I synnerhet formerna för den så kallade formativa bedömningen där självbedömning och kamratbedömning är en viktig del har gett upphov till frågor. Hur ska det genomföras och vad är rätt och riktigt?
Just den här frågan om man gör rätt är något som utbildningsanordnarna återkommer till.
– När man gör olika i olika kommuner väcker det en del diskussion. Att kan man göra så här och kan man göra så här? Ofta kontaktar man oss för att bekräfta att gör man rätt, säger Engelholm.
Samtidigt kan olika skolor också ta hjälp av varandra. Engelholm berättar att många skolor tagit fram fina modeller för hur man kan göra som man sen delar med sig av till andra skolor.
– Man kan inte säga att läroplanen är färdigt implementerad för hela tiden pågår ju ett aktivt utvecklingsarbete. Det är inget som är hugget i sten. Man kan alltid tänka om inför ett nytt läsår, utvärdera det vad man ha gjort och överväga om man vill förändra det.
Hemmets roll lyfts fram
I den nya läroplanen lyfter man också fram hemmets roll och samarbetet mellan hemmet och skolan för att öka elevens välbefinnande och trygghet. På Förbundet Hem och Skola rf som just fungerar som en aktör för det samarbetet tycker man att läroplanen är lyckad.
– Läroplanen är ur ett föräldraperspektiv väldigt bra. Därför att där understryker man ju väldigt mycket att föräldrarna ska göras delaktiga. Åtminstone i teorin finns det goda förutsättningar att få känna sig delaktig, säger verksamhetsledare Micaela Romantschuk.
Romantschuk säger att hon upplever att skolorna blivit mycket bättre på att involvera föräldrarna. Däremot tycker hon att det inte alltid går snabbt att göra sådana här förändringar, och påpekar att föräldrar kanske inte heller alltid är beredda eller manade att engagera sig på en kollektiv nivå.
– Man kanske nog är där och stöttar sitt eget barn, men sen när man blir inbjuden till en värdegrundsdiskussion eller till en diskussion om läroplanen så tänker man kanske att det här inte hör till mig. Jag tycker att man måste ge kulturförändringen tid.
Hon säger att det också kan finnas föräldrar som av olika orsaker inte alltid upplever att de kan stödja sitt barn i skolgången.
– Nu när förväntningen är den att alla ska stödja sitt barn så kan det finnas en liten risk. När man förväntar sig ett stort engagemang och det kanske inte alltid finns av en eller annan orsak, så kan det leda till att en del barn inte får tillräckligt med stöd i skolan, säger Romantschuk.
Men samtidigt påminner hon om att läroplanen inte heller är skriven på det här sättet.
– Alla barn har rätt till stöd och i ett tidigt skede, och uppföljningen ska vara noggrann. Och om man följer läroplanen som den är skriven och ser till att resurseringen är tillräcklig så kommer vi att få en fantastisk skola, säger Romantschuk.