Hettan i norra Europa har lett till den värsta torkan i mannaminne och skadat jordbruket. För hundra år sedan hade det lett till hungersnöd. Hettan har också lett till stora skogsbränder och till att vattentäkter sinar.

Alger, Glasgow, Los Angeles, Montreal, Tbilisi och Jerevan. Vad har dessa städer haft gemensamt i sommar? Jo, de slog alla tiders värmerekord på sina respektive platser. Ett enskilt värmerekord är i sig inte alarmerande, men tillsammans bildar de ett skrämmande mönster om hur snabbt den globala uppvärmningen går. Sedan man började mäta den globala medeltemperaturen för knappt 140 år sedan har nio av de tio varmaste åren inträffat på 2000-talet.

Hettan i norra Europa har lett till den värsta torkan i mannaminne och skadat jordbruket. För hundra år sedan hade det lett till hungersnöd. Hettan har också lett till stora skogsbränder och till att vattentäkter sinar.

Forskare tror att värmen i Arktis påverkar jetströmmarna. Hur det påverkar Golfströmmen vet ingen än, men hettan syns inte bara på land. Den värmer också upp haven och bidrar till Östersjöns dåliga hälsa.

För mig låter allt det här som manuset till en katastroffilm. Problemet är att det händer på riktigt. Det går inte att stänga av filmen när det håller på att gå dåligt. Det finns ingen annanstans att ta vägen om jorden blir obeboelig. Av den anledningen är klimatförändringen något som oroar väldigt många människor. Trots det, och alla larmrapporter, är klimatförändringen ändå något som för många känns abstrakt eftersom den syns rätt långsamt i vardagspusslandet och man kanske frågar sig vad ens egna handlingar har för betydelse. Därför bokas Thailandsresan också för kommande vinter.

Om ett kafé skulle spola ut sitt toalettavfall i hamnbassängen i Helsingfors centrum skulle det genast leda till direkta åtgärder. Ingen vill se omkringflytande bajskorvar. Ett kolkraftverk fortsätter dock att producera utsläpp som leder till en ökad koncentration av koldioxid i atmosfären dag efter dag och år efter år, utan höjda ögonbryn.

Jag säger inte att vi i morgon ska stänga av alla kolkraftverk och bilar, men vi behöver nu en riktig handlingsplan som är fylld med konkret innehåll, inte bara glassiga rubriker. Att Trump dragit USA ur klimatavtalet i Paris är inte en anledning för oss andra att inte göra något.

Klimatförändringen måste få högre politisk prioritering och sättas högt upp på dagordningen. Om bara en del av den politiska tid och prestige som plöjts ner i landskaps- och vårdreformen hade använts på klimatåtgärder skulle vi redan ha hunnit längre.

Om en vecka samlas regeringen till budgetförhandling om nästa års budget. Budgeten kunde vara ett starkt verktyg för att minska klimatutsläppen. Via skatteincitament kan man minska utsläpp från trafiken och stöda förnybar energi och energisparande åtgärder. Satsningar på förnybar energi och energisparande behövs också av företag, kommuner och städer. Här kunde samhället göra ännu mer för att ge hjälp åt dem som har vilja och möjlighet att investera, men som saknar konkret kunskap och projektledning för att göra det.

Till sist ska man inte underskatta det man kan göra helt själv. I stället för att boka en resa till Thailand nästa vinter, åk någonstans närmare och använd inte energi i onödan.

”För mig låter allt det här som manuset till en katastroffilm. Problemet är att det händer på riktigt.”

MATS LöFSTRöM är Ålands riksdagsledamot och andre vice ordförande i svenska riksdagsgruppen.