Flygskatt kompletterar utsläppshandeln
FLYGSKATT Kristian Rehnström anser att handeln med utsläppsrätter är ett mycket effektivare styrmedel än att introducera en nationell flygskatt (HBL 10.8).
Diskussionen om utsläppshandelns effekter är besvärlig, eftersom den teoretiskt vackra metoden i praktiken tillämpas bristfälligt. I EU:s nuvarande system för utsläppshandel ger samhället 85 procent av utsläppsrätterna gratis till flygbolagen. Bara 15 procent auktioneras. Det här medför att utsläppshandelns ekonomiska effekter fortfarande är blygsamma.
Den totala mängden utsläppsrätter på marknaden har varit stor ända sedan EU införde utsläppshandeln. Politikerna har inte klarat av att minska de totala tillåtna utsläppsmängderna tillräckligt snabbt och ambitiöst. Därför har priset hållits på en låg nivå.
Den senaste reformen av utsläppshandeln förbättrar systemet i viss mån. Rehnström har rätt i att priset på utsläppsrätter har stigit på sistone.
Utsläppshandeln styr företagens investeringsbeslut, även om kostnaderna för flygbranschen än så länge har varit marginella. Finnair är värd en eloge för sina satsningar på bränslesnåla flygplan. Utsläppen per flygkilometer minskar, vilket är bra, men det räcker inte om antalet flygkilometer fortsätter att öka. Dessutom borde utsläppen av klimatstörande gaser minska betydligt mer än världens politiska ledare hittills har kunnat enas om.
Det behövs kraftigare styrmedel som påverkar konsumenternas preferenser. En flygskatt skulle vara ett bra komplement till flygtrafikens utsläppshandel. Den skulle resultera i en höjd tröskel att ta flyget och att andra alternativ blev attraktivare. Inför det globala hotet om en eskalerande klimatförändring är det dags att ge miljöhänsyn
en lite större tyngd än de rent ekonomiska argumenten som Rehnström betonar.