Transpersoner väntar på ny regering

Finlands translagstiftning halkar efter i Norden. Men ingenting kommer hända så länge som Blå framtid, Centern och Samlingspartiet styr, enligt forskare Nina Järviö.

Nina Järviö, forskare inom genusvetenskap, håller på att slutföra sin doktorsavhandling om utvecklingen av den finländska translagen och hur olika icke-statliga aktörer har lobbat för en ny lag. Enligt henne är en delorsak till att debatten har blivit så aktuell i Finland de senaste åren att andra länder går framåt medan Finland står och stampar.

– Tankegången har inte förändrats och lagstiftningen går inte framåt, säger hon.

Enligt hennes efterforskningar kommer transpersoner inte bli nöjda bara för att steriliseringskravet slopas. Självbestämmanderätt och mänskliga rättigheter bör ligga i fokus i en ny translag.

– Det handlar om vem som ska få bestämma över transpersoner – är det staten eller är det de själva?

Aktivister och organisationer har jobbat länge för en ändring av translagen. Enligt Järviö blir frågan mer komplicerad när det gäller att sänka åldersgränsen för minderåriga.

– Men det är ännu värre att inte ens kön överensstämmer på pappret, att det inte finns något som bekräftar ens könsidentitet. Att man inte accepteras i skolan och att lärare använder ens felaktiga namn.

Finlands translag är från 2003. Enligt Järviö har den kritiska diskussionen kring lagen egentligen inte kommit i gång förrän på 2010-talet.

Efter riksdagsvalet 2011 säger Järviö att även politiker började ta i frågan och efter det har också den generella medvetenheten ökat i Finland. Men varför har inget hänt, trots påtryckningar både internationellt och inom landet? – Man väntar på en ny regering. Man vet att inget kommer hända så länge som Blå framtid, Centern och Samlingspartiet styr.

Järviö ser dessutom en trend i att finländarna fokuserar så pass mycket på sin historia inom jämlikhet att det till och med har bromsat diskussionen kring transpersoners rättigheter. Hon tror även att den stora uppmärksamheten för kampanjen för jämlikt äktenskap, Tahdon 2013, kan ha bidragit till att transdiskussionen inte fått plats.

Hon framhåller ändå att lagstiftning inte är lösningen på allt. Exempelvis vårdpersonalen har också en stor roll i att trygga transpersoners välmående.

– En ny lag kan ge bättre ramar, men attityderna måste bli bättre. Det är då liv förändras på riktigt.

JENNIFER SNåRBACKA