Yoga för en smidigare kropp och snabbare återhämtning
Yoga är inte bara för de redan frälsta utan också ett utmärkt redskap för dem som håller på med andra idrotter. Med större rörlighet kan man prestera bättre även utanför mattan.
Att pressa musklerna mot skivstången eller nöta intervaller i löpspåret kommer naturligt för många som tränar och har hittat hem i en idrott. Men för den som vill förbättra kilometertider eller lyfta tyngre vikter kan rörlighetsträning fortfarande betraktas som onödigt.
– Delvis tror jag att det handlar om tiden, delvis att folk inte vet vad de ska göra. Men fysiska personer har mycket att vinna på att bli lite rörligare och smidigare. Många är stela som kylskåp, säger träningsprofilen Monika Björn.
Hon driver en yoga- och träningsstudio i Göteborg, jobbar som personlig tränare och är aktuell med boken Yoga för dig som tränar (Norstedts). Boken fokuserar på hur en dos yoga kan hjälpa löpare, simmare, cyklister, längdskidåkare och dem som styrketränar, att bli rörligare och därmed också prestera bättre i sina idrotter.
Balanserar kroppen
– Man kan bli tekniskt bättre och tjäna sekunder, eller ibland till och med minuter, på att utveckla sin rörlighet. Yoga utmanar våra rörelsemönster och gör oss mer balanserade.
Just stelhet kan bli ett tråkigt hinder i träningen. Längdskidåkare får ofta problem med ryggen, cyklister med höfter, säte och ländrygg, simmare kan få axelproblem och löpare drabbas av komplikationer i fötter och knän.
– Löpare blir bra på att springa, men det är ett enformigt pendlande framåt och bakåt och innehåller inga rotationer eller fram- och bakåtböjningar. Yoga kan hjälpa till att stärka svaga länkar i kroppen och stimulera en hälsosam bindväv, säger Monika Björn.
I träningsvärlden pratar man om begreppet fullgod rörlighet, det vill säga den rörlighet våra kroppar är tänkta att ha, och den är ofta begränsad.
– Man kan gå till en löpcoach för att bli bättre på att springa och de kan säga åt en att sträcka ut höften, men om du inte har fullgod rörlighet från början spelar det ingen roll.
Motsträviga idrottare
Bland personer som är vana vid mer intensiva, pulshöjande och explosiva pass finns ofta ett motstånd till att ge den lugnare rörlighetsträningen utrymme. Men det kan finnas mycket att vinna.
– Många tycker inte att de har någon tid att lägga på den här träningen, men ingen vill bli skadad och alla vet att rehabträning är det tråkigaste som finns. Lägger du tiden nu kan du fortfarande hålla på med din idrott och slipper hamna där, säger Monika Björn.
Hon rekommenderar att motionärer som har nischat in sig på löpning, simning, cykling eller längdskidåkning passar på att yoga tio-femton minuter efter varje träningspass.
– Det går bra att göra i parkeringsgaraget innan du ska ta bilen hem från träningen, eller ute på en äng efter att du har sprungit. Då är du redan ombytt och svettig. Det
behöver inte vara krångligare än så.
Fördelen är att kroppen blir smidigare och inte tar emot på samma sätt, och att man återhämtar sig snabbare efter till exempel tuffa intervaller.
– Har du kört ett hårt pass och verkligen tagit ut dig är det inte läge att göra samma sak dagen efter. Då är 45 minuters yoga perfekt.
Mentalt fokus
Den stora skillnaden mellan yoga och stretching ligger i närvaron och koncentrationen.
– Att pressa sig i mål i motionsspåret, slänga upp ett ben mot staketet och stå där någon minut och stretcha samtidigt som man kollar mobilen är inte samma sak som att vara hundra procent fokuserad på uppgiften och närvarande i sin kropp, både mentalt och fysiskt.
En annan fördel är att yogan ökar koncentrationsförmågan och minskar stresspåslaget, vilket kan vara till stor nytta för den som tävlar och behöver ha koll på sina nerver inför exempelvis ett lopp. Att lägga lite tid på yoga hjälper också bindväven.
– Den är som en dräkt på insidan av kroppen. Om den blir väldigt ensidigt stimulerad så stelnar den till. Bindväven ska utmanas i olika rörelseriktningar för att fungera optimalt.
Monika säger att de idrottare som är mest skeptiska till yogan ofta är de som behöver den mest.
– Har du ont om tid, gör fyra, fem positioner, men gör dem varje gång du har tränat. Förutom att bli bättre på sin utvalda idrott kan man få högre livskvalitet och klara sig utan smärta och skador. Och du kan fortsätta knyta dina skosnören även vid 75 års ålder.