En fransk visit

Familjen anländer till hemmabryggan från en dagsutfärd i skärgården. Med i sällskapet finns en förtjusande ung dam från Frankrike. Inköp och korgar lastas från båten upp på bryggan. Då fransyskans saker lastas på bryggan trillar mobiltelefonen ur korgen rakt ned i vattnet. – Ohhh, non!! Mon Dieu!! Det visar sig att telefonen är gammal och ska ersättas med en nyare version till hösten. Värre är det med alla fotografier! Hundratals fotografier som tagits ute i skärgården under en veckas tid.

Sällskapet på bryggan funderar och tänker. Slutligen beslutar sig husfar för att hoppa i vattnet, iklädd cyklopöga och badbyxor. Vattennivån vid bryggan är ungefär 2,5 meter, så han är tvungen att dyka. Efter ett flertal dyk ger husfar upp. Sikten är alltför dålig. Hans krafter är slut. Man beslutar att invänta ungdomarna som kommer till kvällens planerade fest. Unga friska krafter skall nog lyckas hitta telefonen!

Sällskapet går upp till stugan, aningen tystlåtna och molokna. Husmor börjar förbereda middagen och tar itu med disken. Hon har läst att fysisk aktivitet i all sin form förmår minska den mentala stressen. Medan hon diskar kommer hon plötsligt på en idé: tänk om man kunde använda fötterna i stället, liksom sänka sig under vattnet. Promenera på havsbottnen?

Sagt och gjort. På med baddräkten och i väg ned till bryggan. Projektet är hennes eget, så inte ett pip knystas åt de övriga i sällskapet. Hon tar fram badstegen vid båtens akterdäck, tar ett djupt andetag och sänker sig ned under vattnet. Det går lätt. Sedan börjar hon gå längs havsbottnen samtidigt som hon håller i bryggklossen underifrån. Sanden under fötterna är mjuk. Känner stenar och trädrötter, några snäckor. Upp igen till ytan för att dra in luft. Proceduren upprepas flera gånger. Plötsligt märker hon nånting lent och hårt under tårna. Det måste vara telefonen! Varsamt greppar hon den med tårna, men tappar greppet. Nytt försök, full koncentration. Sommarens yogaövningar ger resultat. Mobilen hålls fast mellan tårna. Hon grabbar tag i den och lyfter den upp på akterdäck, lindar in den i en handduk. Sedan rusar hon upp till stugan.

Sällskapet himlar med ögonen – hur gick det till, vad gjorde du? Husfar placerar telefonen i en skål med sötvatten. Fransyskan himlar ännu mer med ögonen: räcker det inte med ett bad?! Därefter soltorkas telefonen och simkortet avlägsnas. Någon talar om en påse med ris, för riskorn har en förmåga att suga upp fukt vilket är bra för en vattenskadad telefon.

Samtidigt börjar festen, ingen noterar riset, nu är det kräftor som gäller. Senare samma kväll skjutsas fransyskan till grannen där hon övernattar före avfärden hem till Frankrike.

Det går ett par dagar, semestern tar slut och vardagen börjar. Plötsligt en eftermiddag kommer ett mirakelmeddelande från Paris:

– C’est miraculeux! Telefonen fungerar, tack vare riskornen!