Koreansk återförening tecken på ”tillfälligt töväder”
Tårar och skratt ramade in den första återföreningen på tre år mellan familjer som splittrades under Koreakriget. Den är ett tecken på varmare relationer mellan Nord och Syd – men en lösning på den 68 år gamla konflikten är fortfarande långt borta, enligt
Sextioåtta år efter det att hon skiljdes från sin då fyraårige son Ri Sang Chol får 92årige Lee Keum-Seom äntligen hålla om sitt förlorade barn igen. Men nu är han 71 och har tagit med sig fru och barn till ett första – och med all sannolikhet sista – möte med deras svärmor och farmor.
– Sang Chol! utbrast 92åringen innan hon gav sin son en efterlängtad kram.
Under tre dagar får de elva timmar på sig att försöka ta igen så mycket som möjligt innan det är dags för Lee att återvända hem. Hon är en av 89 sydkoreaner och 83 nordkoreaner som deltar i den första återföreningen på tre år, som inleddes i går.
Hundra sydkoreaner hade lottats fram att delta, men flera ställde in sedan det visat sig att släktingarna de ville träffa redan hade dött. Omkring 60 procent av de som söker återförening är över 80 år.
Tandkräm och skedar
Den äldste sydkoreanen som medverkar är 101årige Baik Sung-Kyu, som tagit med sig tandkräm, kläder och 30 par skor som gåvor.
– Jag har även packat ner 20 rost fria skedar. Jag köpte allt det här eftersom det blir mitt sista besök, säger han till nyhetsbyrån Reuters.
Sedan år 2000 har Nord och Sydkorea hållit 20 omgångar av återföreningar och över 130 000 sydkoreaner har anmält intresse för att delta. Mötena är också politiskt viktiga.
– De har i första hand ett symboliskt värde, både för Syd och Nord korea. Det är även betydelsefullt för länder som har spända relationer att det sker någon form av utbyte, säger Gabriel Jonsson, docent i Koreas språk och kultur på Stockholms universitet, till TT.
Men det finns också en annan politisk dimension. Efter flera årtionden isär har de ideologiska skillnaderna hos familjemedlemmarna inte sällan hunnit växa sig stora. Innan resan till Nordkorea uppmanas sydkoreanerna att undvika samtalsämnen som kan vara politiskt känsliga. Återföreningarna har också alltid skett på den nordkoreanska sidan av gränsen.
– Syftet med det är att utestänga influenser från Sydkorea. Nordkorea vill inte att deras medborgare ska åka till Syd och se hur folk lever där. Det skulle förstöra den bild som Nordkorea målar upp av hur resten av världen ser ut, säger Jonsson.
Historiskt möte
Den pågående återföreningen är ett resultat av det historiska toppmötet mellan Nordkoreas diktator Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In i april. Men trots stora förhoppningar efter det mötet och det mellan Kim och USA:s president Donald Trump i juni, står de båda länderna fortfarande långt ifrån en lösning på den väpnade konflikten som slutade i ett stilleståndsavtal 1953, tror Jonsson.
– I den svåra frågan, som gäller kärnvapennedrustning, har det på många sätt hamnat grus i maskineriet mellan Nordkorea och USA. Det speglar även relationerna mellan Nord och Syd. Jag tycker inte att man ska vara överoptimistisk på att få se en snar lösning, säger han.
”Tillfälliga töväder”
Till de mer positiva tecknen hör att Nordkorea inte har genomfört några kärnvapentester under en längre period och även att de två ledarna för en dialog med varandra. Under vinterOS i Sydkorea tidigare i år tävlade också länderna ibland under gemensam flagg.
– Men det är alltid en fråga om vad man gör efteråt. Under årens lopp har det varit så att det som Nord och Sydkorea kommer överrens om sällan genomförs. Det blir tillfälliga töväder men inget bestående.