Ekonomiskt utsatta barn mobbas mer
Skolan måste bli bättre på att se social bakgrund, anser Rädda Barnen
Nästan 70 procent av de unga som identifierar sin familj som fattig har blivit mobbade i lågstadiet. Det är en betydligt högre andel än av barnen i välbärgade familjer, visar Rädda Barnens färska enkät.
Mer än en tredjedel av de unga anser dessutom att de vuxna i skolan inte in- griper tillräckligt i mobbning och diskriminering.
Professor Gunilla Holm vid Helsingfors universitet anser att vi måste bli bättre på mångfald, också då det gäller just social bakgrund.
– Vi ska absolut tala mer om de här sakerna både i skolan och i lärarutbildningen, anser hon.
I Finland har det länge varit nästan tabu att tala om socialklass, säger Holm.
– Läroplanen behandlar mångfald mycket bra, men då det gäller just social bakgrund behandlas det nästan inte alls.
Då Rädda Barnen 2015 gjorde en enkät kring barns upplevelser av fattigdom och delaktighet svarade ungefär hälften av dem som upplevde att familjen var fattig att de blivit mobbade i skolan. I den enkät som Rädda Barnen publicerade på tisdagen syns två oroande tendenser: Dels har andelen barn som upplever sig som fattiga ökat något, dels upplever en större andel av dem att de blivit mobbade – nästan 70 procent jämfört med 40 procent av barnen i välbärgade familjer.
Det kan till en del förklaras av ett större antal svarande, men också av samhällsutvecklingen.
– Det är viktigt att minnas att den ekonomiska tillväxten för det mesta inte kommer de mindre bemedlade till godo. Det är klart att barnen känner av om det går bättre för andra men inte för dem. De har kanske inte de rätta kläderna, hobbyerna, de reser inte... allt sådant som påverkar det sociala livet. Och under goda tider är pratet om fattigdom ganska hårt och skuldbeläggande. Det av speglar sig förstås också i barnens uppfattningar, säger Riitta Kauppinen, chef för medborgaraktivitet och påverkansarbete vid Rädda Barnen.
Fattigdomen var ofta mycket påtaglig i de familjer där barnen identifierade sig som fattiga.
– Det kan handla om att man inte har råd att köpa mat eller hälsovårdstjänster, det är mycket oroande. Men också att man skäms över att inte ha vad andra har. Många unga oroar sig också för kostnaderna för andra stadiets utbildning och särskilt gymnasiestudier, säger kampanjkoordinator Nelli Sinisaari vid Rädda Barnen.
Riskerar marginalisering
Sammanlagt svarade över 1 700 barn mellan 13 och 17 år på webbformuläret i Rädda Barnens enkät, som fokuserar särskilt på mobbning och ekonomisk utsatthet. Många av de svarande tyckte att de vuxna i skolan inte ingriper tillräckligt i mobbningen, hela 38 procent. Fler än en fjärdedel ansåg att de vuxna i skolan av olika orsaker inte bemöter eleverna jämlikt, och närmare 60 procent uppgav att man aldrig talat om fattigdom i deras skola.
Rädda Barnen vill bland annat se mer utbildning för de vuxna i skolan om hur man förebygger mobbning, och om orsakerna och följderna av fattigdom för att bättre förstå elevernas olika bakgrunder.
– Fattigdom är ofta långvarigt och går i arv. Barn i mindre bemedlade familjer riskerar att bli utanför hobbyer och fritidsaktiviteter, men också andra stadiets utbildning. Det handlar om många vardagliga saker. Det påverkar gruppdynamiken och gör att de här barnen lättare kan råka ut för mobbning och marginalisering, säger Kauppinen.
Rädda Barnen vill bland annat se gratis utbildning på andra stadiet och fler avgiftsfria hobbymöjligheter. Men Kauppinen efterlyser också en diskussion om vilka samhällsfärdigheter lärarna får i sin utbildning.
– Det kunde vara bra att i lärarutbildningen reflektera mer om till exempel hur elevernas bakgrund påverkar dem. Säkert speglas våra värderingar i skolan precis som på andra håll i samhället. Det behövs bättre beredskap att identifiera andras omständigheter. Man kan till exempel inte utgå från att en femma är bara en femma i alla familjer – för den som har ont om pengar kan det vara en stor peng, säger Kauppinen.
Tala om klass
Professor Gunilla Holm vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet är helt ense med Rädda Barnen – vi måste prata om klass.
– Vi behöver absolut tala mer om de här sakerna såväl i skolan som i lärarutbildningen. Vid vår fakultet har vi mångfald och social rättvisa i vår profil, och vi försöker genomgående ta upp den här typen av frågor i vår utbildning. Det är viktigt att lära sig se mångfalden och att beakta den då det är relevant.
I Finland har det länge varit nästan tabu att tala om socialklass, säger Holm, som anser att det här är något man missat också i den annars förträffliga nya läroplanen.
– Läroplanen behandlar mångfald mycket bra, men då det gäller just social bakgrund behandlas det nästan inte alls. Ändå visar alla studier att det är en av de viktigaste faktorerna som påverkar skolframgången.
Också den som har det bra ställt bör vara medveten om sina privilegier, och att inte alla har dem, säger Holm. Det gäller att lära sig att se saker ur andra perspektiv.
– Också läromedlen borde ses över, så att de faktiskt på ett konstruktivt sätt synliggör att det finns väldigt många olika människor i samhället, och att vissa har det socioekonomiskt bättre än andra. Men jag tror inte att man ska lyfta upp det som en enskild grej, att i dag talar vi om fattigdom och mobbning. Man måste i stället försöka hitta flera direkta och indirekta sätt att försöka skapa positiva attityder gentemot alla grupper i samhället, säger Holm.
Det har många gånger varit meningen att jag skulle gå på bio med kompisarna, men jag är alltid ’sjuk’ eller ’måste vakta hunden’ fast jag egentligen bara inte har några pengar. Min klasskompis blev retad i lågstadiet för att han tyckte om skolans bröd, då de inte hade sådant gott bröd hemma. Han blev ofta pikad för det. Varje timme visar läraren upp en lista på dem som inte gjort läxan eller skaffat boken. Jag vet att det finns sådana elever på listan som inte kan rå för det, men trots att läraren upplysts om saken mobbar och generar läraren själv de här eleverna. Ur Rädda Barnens enkät Barnets röst