Värmeböljan och våra val
Hettan och algerna i sommar har skapat en bättre och välkommen insikt om att klimatförändringen påverkar oss alla. I Sverige får miljöfrågor högre prioritet inför valet.
Ien färsk mätning som Dagens Nyheter har beställt av företaget Ipsos har miljöfrågorna klättrat upp som en de viktigaste valfrågorna. Sjukvården är fortfarande den fråga som överlägset anses vara mest angelägen – hela 44 procent anser sjukvården vara viktigast. Men 23 procent placerar miljön bland de tre viktigaste samhällsfrågorna. Miljöfrågorna rankas som lika centrala som skola, invandring och brottslighet. De som tycker miljöfrågor är betydelsefulla i valet anser att det är utsläpp och klimatförändringen som är mest väsentliga.
Vilka frågor som lyfts upp inför ett val påverkar hela debatten. När nu miljön stiger på listan får det följdverkningar också för stödet för partierna. Av dem som i den här mätningen pekar ut miljön litar 57 procent på att Miljöpartiet kan handskas med den här problematiken medan 24 procent anser att Centern kan göra det. Om trenden håller i sig kan det alltså ha betydelse för valutgången i Sverige. Miljöpartiet har tidigare befunnit sig nära eller under röstspärren på 4 procent.
Vi i Finland har också haft värmebölja men lyckligtvis har vi inte upplevt lika omfattande och allvarliga skogsbränder som i Sverige. Vårt val ligger också tidsmässigt så pass långt från sommaren att den mest akuta insikten om klimatförändringen på privat nivå då kan ha lagt sig.
Kanske det ändå inte går så. När förändringstecknen kommer nära inpå det egna livet skapar det en djupare insikt om att klimatförändringen faktiskt är reell. Alla ansvarsfulla beslutsfattare som följer med utvecklingen har redan länge vetat att klimatförändringen hör till de allra största utmaningarna, för att inte säga hoten. Många har också lyft fram det. Men så länge den stora allmänheten inte uppfattar att frågan är angelägen blir det ingen valfråga.
Nu har vi både i Sverige och här hemma sett att många politiker och partier har insett att människor faktiskt är oroliga. Då är även de helt enkelt tvungna att lyfta upp frågan på agendan. Man kan förstås också reagera på något annat sätt som till exempel Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Han hävdar att det är värsta sortens populism att göra politik av vädret en sommar. Åkesson har förstås rätt när det gäller de politiker som bara försöker rida på folks oro och sedan glömmer bort hela klimatförändringen när nästa angelägna fråga dyker upp på dagordningen. Ändå är intrycket att klimatförändringen är något SD vill blunda för. Den passar inte in i den politik som går ut på att blicka bakåt i kombination med att utmåla invandrare som roten till allt ont.
Det är förstås inte heller bra att hänge sig åt alarmism, att överdriva faran. Det är ingen idé att vara så pessimistisk att människor lamslås. Men det är ändå ännu värre att blunda för de varningstecken som finns.
Därför är det trösterikt att läsa intervjun med Juhani Damski, generaldirektör för Meteorologiska institutet i HBL 18.8. Damski har för det första kunskap och insikt i den komplexa helhet som klimatförändringen är. Han förskönar inte problemen men framhåller att nya innovationer och teknologi kan hjälpa med lösningar. Naturligtvis kan vi inte sätta oss ned och bara vänta på de nya lösningarna. Var och en, också vi som inte kommer på de teknologiska innovationerna, har ett ansvar, åtminstone för sin egen konsumtion och sitt övriga beteende.
Förhoppningsvis har medvetenheten om klimatförändringen och därmed om behovet av åtgärder tagit ett permanent kliv framåt. Det skulle betyda att också vi kan diskutera klimatproblematiken inför valet i april.