Många avhopp från yrkesstudier oroar
Grahn-Laasonen: ”Många lämnas för ensamma med studieansvaret”
Nedskärningarna i yrkesskolorna har varit omtalade, men nedgången i närundervisningen har varit ett långvarigt fenomen.
Andelen som avbryter sina yrkesstudier har dessutom ökat. Skillnaderna är dock stora. Bland svenskspråkiga yrkeselever är det färre som avbryter studierna.
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen hänvisar till att kostnaderna för yrkesutbildningen ökade kraftigt förra decenniet, men att närundervisningen minskade redan då.
– Man kan fråga sig vart de pengarna gick, säger hon.
Grahn-Laasonen medger att den växande mängden självständiga studietimmar ”lämnat alltför många allför ensamma” med ansvaret för sina studier, men skickar tillbaka bollen till skolorna.
”Efter två år har studierna varit en besvikelse. Min son har knappt någon närundervisning, och läseordningen kan gapa tom i en vecka”, skriver en orolig mamma i en insändare i HS. ”Många klasskamrater har avbrutit sina studier.”
Vilken yrkesskola det handlar om framgår inte, och studier visar att läget varierar väldigt kraftigt.
Det har dessutom varit en trend som pågått under en längre tid, att en del av veckan gapar tom, och förutsätter egen disciplin. För fem år sedan var timmarna av närundervisning i snitt 28 av tidigare 38, men på en del
håll är det redan under 20. År 2015 hade bara hälften av studielinjerna inom teknik och trafik över 20 timmar i veckan, och där fanns också fler som avbrutit studierna.
Nedskärningarna i skolsystemet har inte bara präglat den nuvarande regeringen, utan också den förra regeringen skar ner.
Den senaste stöten var ett tapp på närmare 200 miljoner för ett par år sedan. Antalet lärare föll med 1600, enligt lärarfacket OAJ.
– Om vi ser på vilken typ av kommentarer som kommer från fältet till ministeriet, så är de av två sorter, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
Om själva reformen säger hon att det kommit mer positiv feedback.
Reformen har bland annat innefattat en förenklad uppdelning av examenstitlarna och ett finansieringssystem som grundar sig mer än tidigare på hur väl eleverna placerar sig i arbetslivet efter fortsatta studier. Reformen innefattar också mer studier i företagens, alltså arbetsgivarnas, regi. Kritiken mot reformen har handlat om att nedskärningarna skett före det nya systemet varit på plats, och osäkerheten i hur många företag som i praktiken kan åta sig handledningen.
– Verkställandet är ännu inte färdigt, men det syns redan nu att det finns stora skillnader mellan olika skolor i hur långt man kommit. Därför har vi nu vikt totalt 60 miljoner euro för ett program som ska stödja övergången, för skapandet av kontakter till företagen och arbetslivet
Elva procent av dem som går ur grundskolan uppnår inte en sådan läskunskap som förutsätts för att man ska klara sig i fortsättningen. När problemen börjar uppdagas finns rötterna redan långt bak i tiden. Sanni Grahn-Laasonen Undervisningsminister
och för digitalisering, bland annat, säger Grahn-Laasonen.
Summan som delas ut 2019 för det ändamålet är 15 miljoner.
Ett annat nytt beslut som stöder elever i andra stadiet är tillägget för studiematerial. De som hotas av ekonomiska hinder för att köpa sitt skolmaterial ska från och med nästa höst kunna få ett tillägg på 46 euro i månaden på studiepengen. Det kan uppskattningsvis omfatta omkring 40 000 unga under tjugo.
”Det ökar risker för utslagning”
Men sedan till de oroliga signalerna ministern hört.
– De negativa signalerna handlar just om elever som blivit alltför ensamma med sitt ansvar för studierna i en alltför ung ålder. Det är något som ökar risken för utslagning. Det är något som jag hoppas att skolorna tar på allvar, säger ministern och kastar bollen till läroinrättningarna:
– I yrkesskolreformen ingår att det ska finnas ett individuellt program för eleven, och där ska det också utvärderas hur mycket stöd eleven behöver. Om man inte gjort det har man inte förverkligat det som reformen förutsätter.
Mellan en tiondel och en femtedel av eleverna på olika yrkesskolor är sådana som behöver specialstöd. En del kommer till yrkesskolor som FPA-rehabilitering. En del har ett främmande språk som modersmål. Alla ska få ett individuellt program – men från lärarhåll påpekas att det kräver mer resurser, inte mindre.
Under de senaste tio åren har antalet elever i yrkesskolorna ökat från 280 000 till 330 000, medan pengarna minskat från två miljarder till 1,7 miljarder. Är inte resurserna den springande punkten?
– Under 2000-talet, före finanskrisen, ökade utgifterna till yrkesskolorna kraftigt. Och ändå minskade närundervisningen redan då. Det får en att undra vad som hände med de pengarna, säger Grahn-Laasonen.
För att åtgärda läget säger GrahnLaasonen att man särskilt måste se på hur mycket stöd de elevgrupper som har särskilt stödbehov får.
För dem som hoppar av för att utbildningen inte känns som rätt val – de utgör omkring en tredjedel av avbrytarna – har en förbättring redan skett, i och med den kontinuerliga antagningen, säger hon.
– Nu kan man söka sig till en an- nan yrkesutbildning hela året, då antagningen är kontinuerlig. Tidigare var det så att om man hoppade av så riskerade man bli hemma och vänta länge.
Mer integration
På några år har andelen som avbryter yrkesskolstudier stigit från 8,6 procent till 11,4 procent. Av de elever som behöver specialstöd är det över 14 procent som avbryter, enligt Utbildningsstyrelsen.
De som har främmande språk som modersmål är överrepresenterade bland dem som avbryter yrkesstudier.
– När man ser på de som avbryter till exempel yrkesstudier, så går det att hitta orsaker redan längre bak i tiden. Elva procent av dem som går ur grundskolan uppnår inte en sådan läskunskap som förutsätts för att man ska klara sig i fortsättningen. När problemen börjar uppdagas finns rötterna redan långt bak i tiden, men symtomen fortsätter.
Grahn-Laasonen säger att hon därför vill införa tvåårig förskola, och försöka få fler barn i invandrarfamiljer att delta i småbarnspedagogiken som en del av familjernas integrationsplan. Har du tips om den finlandssvenska skolan? Mejla oss på nyheter@hbl.fi eller ring 09 125 32 22.