Aalto ska upp till bevis efter stapplande start
Under sitt första år som De grönas partiledare har Touko Aalto figurerat i medier nästan mera för sitt privatliv än sin politik. Samtidigt har partiets stöd i galluparna sjunkit med flera procentenheter.
När Touko Aalto, 34 år, tog över ledarskapet för De gröna i juni 2017 framstod han som en mysig grannpojke som alla kunde gilla. Men bara några månader senare började det hända.
I augusti 2017 begärde Aaltos fru skilsmässa med anledning av Aaltos kärleksförhållande med nästan tio år yngre Iris Flinkkilä, som är anställd på De grönas partikansli. Paret flyttade ihop strax efter att skilsmässan trädde i kraft i februari och har under sommaren representerat tillsammans på bland annat Finlandsarenan i Björneborg.
I början av augusti deltog de i Stockholm Pride, där Aalto fotograferades utan skjorta medan han smiskade en annan man på stjärten, vilket ledde till en liten skandal.
Både Aalto och Flinkkilä har varit väldigt öppna om sitt privatliv på Instagram och dessutom ställt upp på åtminstone ett par intervjuer tillsammans.
Samtidigt har De grönas gallupsiffror på ett år sjunkit från rekordhöga 17,5 procent till 13,2 procent, enligt Helsingin Sanomats opinionsmätningar.
Men hur ska man ställa sig till De grönas ett år gamla ordförande? Är medier orättvisa som lyfter fram hans privatliv eller är det hans eget fel att politiken blir i skymundan?
Effektiv föregångare
Åsa von Schoultz, professor i statslära vid Helsingfors universitet, konstaterar att Aalto har haft svårare att nå ut med Gröna förbundets politik än hans föregångare Ville Niinistö, som styrde partiet 2011–2017.
– Niinistö var väldigt effektiv, framför allt under den sista perioden av sitt ordförandeskap. Även om SDP var ett större parti var han i praktiken oppositionsledare. Det handlade om utbildningsfrågor och nedskärningar. Han var extremt kritisk mot regeringen och det slog igenom massmedialt, säger von Schoultz.
I och med att Ville Niinistö var så framgångsrik blir kontrasten till Aalto extra tydlig, menar hon. Det är ingen lätt uppgift att ta över efter en erfaren politiker som Niinistö.
Hon tycker inte att man kan kritisera medierna för att ignorera politiken och i stället snaska på frågor som gäller Aaltos privatliv.
– Ansvaret för kommunikationen måste alltid ligga hos partiet. Partiet och dess ledning väljer sin kommunikationsstrategi och om den inte fungerar så byter man.
Trots att De gröna under Aaltos första år har sjunkit med flera procentenheter i galluparna ligger partiet fortfarande stadigt över resultatet i riksdagsvalet 2015 (8,5 procent) och kommunalvalet 2017 (12,5 procent).
– 13,2 procent är jättebra siffror för De gröna, säger von Schoultz.
Enligt henne är nedgången från i fjol inget att oroa sig över. Niinistö lyckades dra upp siffrorna med sin oppositionspolitik, men därefter har de övriga oppositionspartierna, framför allt SDP, höjt profilen. Enstaka toppnoteringar ger inte en verklighetstrogen bild om ett partis popularitet.
Utvärderas som statsministerkandidat
Journalisten Sanna Ukkola är mera kritisk till Aaltos exponering i offentligheten. Hon var tidigare programvärd för Yles diskussionsprogram Pressklubben, som rutinmässigt diskuterade politikers massmediala prestationer.
– Jag tror inte att [Aaltos figurerande i offentligheten på grund av sitt privatliv] är enbart positivt för partiets gallupsiffror. Hans uppträdande på en gayklubb i Stockholm avskräcker knappast partiets kärnväljare, men kan påverka sådana väljare som överväger att rösta på partiet, skriver Ukkola i ett mejl.
Hon påpekar, i likhet med von Schoultz, att Aaltos offentliga image är väldigt annorlunda än Niinistös, som var mer förutsägbar och koncentrerade sig på att kritisera regeringen.
– Enligt vissa är Niinistö fortfarande De grönas andliga ledare, även om hans aggressiva stil mötte kritik även inom partiet. Flera bedömare anser att Niinistö kritiserade Aalto indirekt genom att säga att han personligen är i politiken för att förändra världen, inte för att göra performance. Även om De gröna är ett väldigt liberalt parti ingår där sakpolitiker som är främmande för den nya stilen, skriver Ukkola.
Hon förvånar sig över skandalen kring smiskbilderna – Aalto lever som han lär.
– Å andra sidan utvärderas Aalto i sin nuvarande roll även som statsministerkandidat och oväntade vändningar i privatlivet passar kanske inte så bra i det sammanhanget. ”Han lär sig” – Jag gillar Touko, säger Kalle Könkkölä.
Könkkölä var Gröna förbundets första partiordförande och riksdagsledamot 1983–1987. Numera har han dragit sig tillbaka från den aktiva partipolitiken, men följer fortfarande med vad som sker inom partiet.
– Han lovade att behålla skjortan på i fortsättningen , vilket är en bra, självironisk kommentar. Även han själv tycker att det gick lite för långt i Stockholm, säger Könkkölä.
Han säger att han inte fäster så mycket uppmärksamhet vid dylika episoder. Måhända är det inte klokt att uppträda halvnaken på en nattklubb, men någon skandal är det inte, anser veteranpolitikern.
Till Aaltos kärleksliv ställer sig Könkkölä positivt, eftersom kärlek är något positivt överlag.
– Jag har inget emot honom. Han lär sig och blir bättre hela tiden. Det är inget lätt jobb, säger Könkkölä.
Det sjunkande gallupstödet ser han inte som ett problem i och med att siffrorna fortfarande är höga jämfört med de senaste valresultaten.
– Visst finns det de som önskar att Touko skulle vara mera saklig, men det verkar som om han har förstått det själv också, vilket är ett gott tecken i en människa.
Aaltos stora prövning blir riksdagsvalet i april nästa år. Kommer han att leda partiet till alla tiders valseger eller blir det en flopp? Med över ett halvt år kvar tills dess har han gott om tid att fila på sitt budskap och eventuellt tona ner sitt privatliv för att locka flera väljare.