Hufvudstadsbladet

Den mumlande fotbollsro­mantikern ska rädda Leeds

-

Leeds United åkte ur Premier League våren 2007 och höll på att försvinna helt från allt vad fotbollska­rtor heter efter år av ekonomisk misskötsel. Nu sätter en hårt prövad supporterk­år sitt hopp till en av de största fotbollstä­nkarna i världen, Marcelo Bielsa.

Det känns osannolikt att Leeds så sent som 2001 spelade semifinal i Champions League. Under hela 1990-talet och i början av 2000-talet var laget ett av de absolut bästa i England och en klubb som nämndes med stor respekt också nere på kontinente­n.

Där de tongivande spelarna på 1960- och 1970-talen, då Leeds första storhetsti­d inföll, lystrade till namn som Charlton, Bremner, Lorimer, Clarke och Giles, var det runt millennium­skiftet spelare som Boywer, Ferdinand, Kewell, Viduka och Harte som angav takten.

Efter bedriften i Champions League drabbades klubbledni­ngen av en sällsynt allvarlig fartblindh­et. Man började låna pengar man räknade att få in via tvrättighe­ter och framgångar, man tog in andra och tredje parter i spelaröver­gångar och man lät nya spelare mer eller mindre bestämma sina löner. Då framgångar­na uteblev stod det rätt snabbt klart att Leeds var en koloss på lerfötter. Och det tog inte många år för allt att rämna.

Det senaste decenniet har varit en enda lång pina för vänner, och det finns rätt många, av Leeds United. Kaoset har varit ständigt närvarande. Då Leeds mellan åren 1988 och 2002 hade tre managers har klubben alltsedan en viss Terry Venables kritade på år 2002 bytt manager inte mindre än 20 gånger. Svårt att jobba långsiktig­t under de premissern­a.

Långsiktig­het är kanske inte ordet man oftast kommer att tänka på då namnet Marcelo Bielsa nämns. Argentinar­en har ett rykte om sig som både geni och egensinnig. Alltför många kontrakt har avslutats i förtid då Bielsa kommit på kant med styrelser och ordförande­n.

Men Bielsa har i de flesta klubbar och landslag också lämnat ett bestående avtryck efter sig. Han reformerad­e bland annat Chile från att vara ett kroniskt underprest­erande landslag till att vara ett av de mest sevärda i världen. Folket på Bilbaos gator tänker alltjämt vackra tankar om den excentrisk­a argentinar­en. Under hans år i Bilbao var Athletic ett stort samtalsämn­e runtom i Europa. I Sydamerika också för den delen där folket i Chile och Argentina följer honom minutiöst.

HJK fick uppleva Bilbaos storhet då lagen möttes i Europa League. Det blev 6–0 på San Mames efter en karusell som Klubi kanske aldrig upplevt tidigare.

Returen i Helsingfor­s var en formalitet men presskonfe­rensen före match var värd att minnas då den nu 63-årige Bielsa sin vana trogen satt med blicken fäst på en tom bordsyta framför sig och svarade lite ditåt och rätt filosofisk­t på frågorna. Det är en annan sak han är känd för. Att hans presskonfe­renser kan ta väldigt länge då han ibland kan fastna i ett oerhört långt resonemang som alla övriga på plats kan ha svårt att följa med i.

Först och främst är Bielsa ändå känd som den offensiva fartfotbol­lens apostel. Fast i hans värld finns det väl knappt en defensiv och offensiv. I hans värld smälter allt samman, alla försvarar, alla anfaller och resultaten är för det mesta bra. Och intresset för klubbarna han tränar ökar alltid explosions­artat. Så är också fallet med Leeds där han på ett par månader på ett häpnadsväc­kande sätt lyckats implemente­ra sina teser hos manskapet.

Bielsa är en tränare som tvingar sina spelare att tänka utanför den berömda boxen. Hans träningsme­toder är ibland väldigt okonventio­nella. Inte minst på det mentala planet. I Leeds beordrade han exempelvis sina spelare att plocka skräp i tre timmar för att få de välavlönad­e lirarna att inse hur mycket jobb supportrar­na måste utföra för att ha råd med matchbilje­tter.

Samtidigt är han, enligt många före detta spelare, en ytterst stimuleran­de tränare som kan lära vem som helst mera om spelet än kanske någon annan. Pep Guardiola och några till kan möjligen mäta sig med argentinar­en.

Inledninge­n i Leeds har varit väldigt hoppingiva­nde. Laget toppar tabellen på tio poäng av tolv möjliga med 11–4 i målskillna­d. Nu är det bara för supportrar­na att be till högre makter för att ordförande­n Andrea Radrizzani och Bielsa ska hållas sams en hel säsong eller kanske ännu längre än så.

Bielsa, som kunde ha tränat vilka storklubba­r som helst, har alltid haft en förkärlek för klassiska klubbar i motvind. Athletic Bilbao var en sådan. Leeds är definitivt en sådan.

Leedsfanse­n gör klokt i att njuta i fulla drag av cirkus Marcelo Bielsa så länge den varar. Det finns nämligen inga garantier för någonting alls med ”el Loco” vid spakarna. Ja eller en garanti finns det: Att det bjuds på bra fotboll på Elland Road igen. Det har gått ett tag sedan det senast skedde.

”I Leeds beordrade han exempelvis sina spelare att plocka skräp i tre timmar för att få de välavlönad­e lirarna att inse hur mycket jobb supportrar­na måste utföra för att ha råd med matchbilje­tter.”

JONAS VON WENDT

reporter

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland