Istid eller extrem torka?
Vilken sommar vi har haft! Och den förefaller att fortsätta, trots att vi har fått ett par ordentliga regnskurar nu i augusti. Jag har ändå en känsla av att nästa värmebölja är på väg igen. I alla fall är jag tacksam för regnen som kom, torkan har varit svår. För den vanliga semesterfiraren har det ändå varit en idealsommar, trots algerna.
Ute i stora världen har det inte varit så idealiskt – extrem torka, skyfall och översvämningar, bränder och vulkanutbrott, allt i en skön röra. Massmedier har kunnat frossa i sensationsrubriker, men de som frossat mest är olycksprofeterna.
Nu vill jag genast säga att jag inte är en klimatförnekare, jag tror också att vi människor har bidragit till mycket av det som pågår. Jag ställer mig ändå frågande till vissa påståenden som sprids ut. Jag läste nyligen att forskare har sagt att den här heta sommaren kommer att följas av fem lika heta. Är det inte litet förmätet att kasta fram ett sådant påstående, moder natur är ett mycket ombytligt fruntimmer.
Några andra frågor har också roterat i mitt sinne. Vad är solens andel i uppvärmningen? Så mycket vet vi att solen har sina variationer. Och vulkanutbrotten, som jag tycker kommit allt oftare, all sot och aska de spyr ut måste väl falla ner någonstans?
Jag minns från 1930- och 40-talet att man allmänt talade om att vi var på väg mot en ny istid. De kalla krigsvintrarna stödde den hypotesen. Vi oroade oss ändå inte då, den katastrofen skulle komma om så där 10 000 till 15 000 år. Kan det vara så att vi med vårt smutsiga beteende i själva verket räddat oss från en kommande nedfrysning och istid?
I en populärvetenskaplig tidskrift har jag läst att nästan allt liv på vår planet förintats inte mindre än fem gånger – första gången av kosmisk strålning från rymden, de tre följande gångerna av enorma vulkanutbrott. Femte gången var när en större rymdklump ramlade ner i Centralamerika. Då förintades bland annat jätteödlorna som härskat i 160 miljoner år. Jämför det med den tid vi människor funnits här.
Så jag tänker inte oroa mig för värmeböljor, torka och sånt, det finns annat att tänka på. Hur stabil är månen i sin bana? Vad tänker solen ha för sig de närmaste årtusendena? Vad händer med alla vulkaner? Åt allt det kan jag inte göra något. Så ta det lugnt och njut av vårt nordiska klimat – så gott det går.