Människor behöver människor
■ Förr eller senare händer det oss alla. Vi drabbas av en rejäl motgång i livet som hotar att knäcka oss – det kan vara djup sorg, svår sjukdom, det kan vara andra förluster eller motgångar. Eller så kan livet förlora sin lyster trots att allt egentligen borde vara i sin ordning, trots familj, vänner och ett meningsfullt jobb. Ändå kommer man knappt ur sängen.
Det är i det tillståndet Tomas Janssons radiodokumentär har sin utgångspunkt: när meningslösheten och eländet i världen får grepp om en. Jansson försöker hitta en väg ut ur detta tillstånd genom att omformulera frågan om livets mening till vad som gör livet värt att leva. Svaret på den frågan söker han hos personer som själva kämpat med frågeställningen efter att ha gått igenom svåra saker.
Han talar med kvinnan som plötsligt förlorade sin livskamrat efter ett liv tillsammans, han möter kvinnan som höll på att knäckas av att inte prestera tillräckligt bra i studierna, kvinnan som förlorade hela sin familj i tsunamin i Thailand 2004 då hon bara var fjorton år, mannen som mitt i livet förlorade både sitt barn och sin hustru, och invandraren vars högsta önskan är att återförenas med sin familj. Mest livsglädje utstrålar den som har minst tid kvar: en mycket gammal kvinna på ett ålderdomshem som blev änka redan som 26-åring men som beslöt sig för att se framåt.
■
Det svar som Tomas Jansson får på sin fråga är inget komplicerat, snarare något som borde vara en självklarhet: att odla nära människorelationer. Det är i relation till andra människor livet blir meningsfullt.
Programmet är ett exempel på att en radiodokumentär kan se ut på många olika sätt. Janssons dokumentär är reflekterande, lugn och behaglig att lyssna på, en välgörande upplevelse som förmedlar hopp. Robert Kock står för musiken som mer har karaktären av ljudeffekter som integreras väl med berättelsen. Mot slutet testas ett experimentellt grepp då musiken och Janssons berättarröst smälter samman till en sorts pratlåt som övergår från en dyster uppräkning av allt elände i världen till ett närmast euforiskt tillstånd. ”Våga vara glad! Våga vara idiotiskt glad! Våga leva! Våga stiga upp ur sängen! Våga möta världen!” utropar Jansson. Det är suggererande som en avslappningsskiva, med drag av väckelsepredikan rent av. Och det är kanske just det vi behöver. Bli väckta. Yle Arenan 7.00, Yle Vega söndag 9.15