Idén till vegetariskt föddes i Dragsvik
Olli Puumalainen, ex-ordförande för beväringskommittén vid Nylands brigad är mannen vars initiativ om en vegetarisk dag i veckan retat gallfeber på försvarsminister Jussi Niinistö, Blå framtid.
Olli Puumalainen, ex-ordförande för beväringskommittén vid Nylands Brigad, var den som tog initiativet till de värnpliktigas vegetariska dag.
– Debatten har varierat från roande till skrattretande, säger Olli Puumalainen när HBL träffar honom över en grönsakssmoothie.
Det var på beväringskommittédagarna våren 2017 som Puumalainen lade fram sitt initiativ om att armén borde införa en dag med enbart vegetarisk kost i veckan. Initiativet applåderades av en majoritet bland de övriga beväringskommittéernas representanter och från och med i höst införs kutymen i alla garnisonskök. En dag i veckan bjuds det på lunch och en dag i veckan på middag som innehåller exempelvis pasta, potatis, soja, grönsaker och quorn (svampprotein).
– Jag hade hunnit fundera på ämnet under hela beväringstiden. Efter stridsutbildningsperioden, när vi inte längre var ute på fältet, gick jag över från att ha ätit blandmat till vegetariskt.
– I skogen klarade man sig inte på den vegetariska kost som erbjöds. Jag magrade annars också så mycket att jag behövde proteintillskott som jag köpte själv, berättar Puumalainen.
På kompaniet hade en vegankompis i samma stuga som också var tvungen att ge avkall på sin civila diet av samma orsak.
Valpropaganda
Puumalainen skrattar gott åt försvarsministerns uttalanden om att en armé inte kan marschera på linssoppa och grönsakssmoothier.
– Han avslöjar att han ingenting vet om vegetarisk kost. Med sina uttalanden försöker han förstås också rädda vad som räddas kan i det kommande valet.
Niinistö anför bland annat att bara 88 av 20 000 beväringar är vegetarianer. Han hänvisar till en utredning som gjorts i tidningen Ruotuväki och som bygger på hur många som meddelat garnisonsköken att de är vegetarianer.
– Det är samma sak som med faneden och ”krigarens försäkran” (den icke-religiösa motsvarigheten till faneden). Nästan alla svär faneden trots det är många som inte hör till kyrkan. Folk vill inte göra sig märkvärdiga och stå upp och kräva saker, det är lättare att gå med massan, förklarar Puumalainen de låga siffrorna för vegetarianer i det militära.
– Ruotuväkis utredning säger ingenting om hur många det är som skulle önska sig en vegetarisk dag i veckan. Försvarsministern tolkar statistiken på sitt eget sätt.
Puumalainen påpekar att de flesta människor har sina favoriträtter och sådana som de tycker mindre om.
– Det finns de som inte gillar kåldolmar eller någonting annat. Om det finns någon som ”hatar” vegetariskt så ska vi minnas att det gäller två måltider av fjorton per vecka. Det är inte konstigare än så.
Skolor och militär föregångare
Olli Puumalainen ser frågan ur ett globalt perspektiv. Köttproduktionen påverkar miljön och klimatuppvärmningen i negativ riktning, därför måste köttkonsumtionen dras ner och den vegetariska öka.
– Om vi över huvud taget skall kunna äta kött i framtiden så måste vi minska köttätandet nu. Vi måste kunna offra någonting på det personliga planet också – allting behöver inte hela tiden vara bara trevligt.
Enligt Puumalainen är en ökning av vegetariska måltider speciellt viktigt i skolor och det militära. Förutom att volymen blir så stor att åtgärden får verklig betydelse har de båda institutionerna också en fostrande uppgift.
– När beväringskommittéerna lade fram initiativet om vegetariskt var vi noga med att påpeka att rätterna måste hålla hög kvalitet och vara smakliga. Det är viktigt för det finns fortfarande så många fördomar mot vegetarisk kost.
Debatten har varierat från roande till skrattretande. Olli Puumalainen
Funkar också i strid
Ändå är vegetarisk kost i militära sammanhang ingenting nytt vare sig internationellt eller i Finland. Helsingin Sanomat rapporterade nyligen om de kurdiska peshmerga-elitsoldaterna, som nästan enbart livnär sig på vegetarisk kost när de slåss mot IS-trupperna.
– När man talar nostalgiskt om vad våra soldater åt när de stred för fosterlandet så är det bra att hålla sig till fakta. Bland annat uppgick köttransonerna till 3 x 50 gram i veckan och soja användes som surrogat för kött.
Puumalainen illustrerar den infantila motpropagandan mot en hållbarare livsstil med ett typsikt argument.
– Man säger att det tär mera på miljön att flyga till Thailand än att äta kött. Menar man då att det är bättre att inte göra någonting alls? En treåring vet svaret på frågan.