Burgare à la Luleå
Norrbottniska Luleå har blivit en sjudande och kreativ matstad. Med skogar, hav och sjöar att ösa ur finns en rik lokal tradition. Men här blandas den med inspiration från hela världen till en ”nordic fusion”. Luleå är en året om-stad för turister och loc
I den sjudande matstaden Luleå i norra Sverige blandar man friskt. Lokalt producerat får inspiration från världens alla hörn. Bastardburgaren uppfyller väl sitt amerikanska ursprung, men inuti gömmer sig en saftig, lokalproducerad biff.
Att ta sig till Luleå landvägen utan egen bil betyder i väntan på norrbotniabanan buss från till exempel Umeå. Det är en resa längs E 4 som blir alltmer tröstlös och i höjd med Piteå börjar jag känna svårmodet komma krypande. Jag börjar tro norrbottningen som sa att här finns ingen halvmil. En mil är det minsta man räknar. Men väl framme i Luleå är svårmodet som bortblåst. Sol, vind och vatten, glada och trevliga människor och ett restaurangliv som motsvarar en storstad möter. En White guidegalax, som det heter i marknadsföringen. De bästa krogarna finns i centrum och en restaurangkväll i Luleå kan innebära att man äter olika rätter på olika krogar.
Luleå centrum ligger på en landtunga där Luleälven rinner ut i Bottenviken, så havet är hela tiden närvarande. På somrarna kommer seglarna och badarna och även för dem som är utan båt finns turbåtar ut i skärgården och stugor att hyra. Luleå är en trevlig stad att flanera runt i. På väg mot Norra hamn kan man besöka Kulturens hus och i hamnen vid träkajerna ligger de ombyggda hamnlagren som sedan 1986 inrymmer Norrbottensteatern, en viktig kulturinstitution i staden. Där ligger också ständigt fullsatta Bistro Norrland. Bordsbokning rekommenderas även en måndag kväll.
Löjrom …
På menyn finns de klassiska norrbottniska råvarorna som röding, Kalix löjrom, ren och annat vilt och hjortron. Men här, som på många andra ställen, krockar man de traditionella råvarorna med kontinentala, medelhavsoch asiatiskt inspirerade smaker. Löjrommen serveras dock traditionellt med gräddfil och spröda potatischips.
Rödingen har skinnstekts och skinnet, krispigt och salt, är arrangerat som ett segel över hela anrättningen av kronärtskocksrisotto, rökt citronkräm, dillolja, jordärtskocka och söt Vikentomat. Här får vi också prosciutto från Luleå och ägg från Klöverträsk. Råbiffen görs av norrländsk ko. Man kan välja klassisk eller asiatisk. Renentrecôten serveras med bland annat foie grasskum och rabarber.
I samma hamnmagasin finns Hemmagastronomi som specialiserat sig som italiensk deli och har populära luncher.
Ett annat av de ställen som kör med ”nordic fusion” är Villgot, som ska förstås som att man vill gott. Den restaurangen ligger i gamla Bryggeriet tillsammans med bland annat konsthantverkare. Villgot har specialiserat sig på mellanrätter, så vill man tillbringa hela kvällen här rekommenderas att man tar två till tre.
Här definieras ”nordic fusion” som
något som ska vara lokalt, men det ska finnas en tydlig krock i tillverkningsmetod och presentation. Produkten ska vara industriellt inspirerad.
Det lokalproducerade är viktigt och man har till och med en Villgotcirkel för varje rätt så att man ska kunna se hur lokala råvarorna är.
Hög, 95, procent får älgcarpaccion, rökt och örtgravat älginnanlår med timjan- och havtornsemulsion, rotsakschips, Skabram (lokal ost), rybs- och chiliolja. Allt formligen smälter i munnen. Regnbågstataki eller Toast Lilla Gubben med hästcarpaccio är annat på menyn. Varje kväll serveras också något lokalproducerat kött från grillen.
… och hamburgare
Samtidigt är Luleå något av hamburgarens hemstad i Sverige. Den landsomfattande burgerkedjan Max kommer härifrån. Det finns också uppstickare, till exempel Bastard Burger i mindre skala, som nu exporterats till flera städer. Här är inredningen inspirerad av en amerikansk diner med vitkaklade väggar och slaktkrokar som dekoration. Bastard är väl också en form av krock, något illegitimt. Bastard Burger använder endast lokalt kött och mal allt själva. Burgarna har namn efter amerikanska städer, men det finns förstås också en som heter Luleå. Köttet är saftigt och briochebrödet frasigt. Kön till disken är lång.
Historiedykning
Egentligen finns det två Luleå. Det nuvarande och Gammelstaden. Här låg Luleå tills landhöjningen gjorde det omöjligt för båtar att ta sig in. Det är hit till Gammelstaden som de flesta utländska turisterna söker sig. Vid Nederluleå kyrka från 1400-talet finns Kyrkstaden som togs upp på Unescos världsarvslista 1996.
Att vandra omkring bland de drygt 400 små stugorna är speciellt. Kyrkstaden uppkom på 1500-talet och de äldsta som är kvar tros vara från tidigt 1700tal. Det är ett myller av stugor och stallar, sneda och raka, längs gränderna. Här var också marknadsplats och på grund av de långa avstånden byggde bönderna små övernattningsstugor åt sig. Kyrkplikt rådde så man var tvungen att resa till kyrkan. Kyrkstaden har klarat sig undan bränder och nu som då är det förbjudet att fast bosätta sig i stugorna. Det gör att all personlig och modern prägel saknas. Mellan kåkarna växer endast gräs och vilda blomster.
Pizza med lingon
Börjar det knorra i magen finns även här bot. Kaptensgården tar endast emot förbokade grupper men på Kyrkbyns bistro och pizzeria är det bara att knalla in. Här är det också krock som gäller. Bland de vanliga italienska pizzanamnen dyker det upp mer norrländskt klingande namn där huvudfyllningen är renfilé eller renskav. Jag faller för att testa Jokkmokk med renskav, getost och – rårörda lingon! Den är faktiskt bland de godaste pizzor jag ätit.
Här i den norrfångna staden finns en kontinental känsla. Man hör många språk talas, inte bara svenska, samiska och finska. Huvudstråket Storgatan är gågata med butiker och uteserveringar. Det är inte bara smakerna som krockar i Luleå.
Här i den norrfångna staden finns en kontinental känsla. Man hör många språk talas, inte bara svenska, samiska och finska.