Den längsta uppgången
Under den gångna veckan slogs ännu ett rekord på aktiemarknaderna: S&P 500-index har nu stigit i 3,455 dagar utan en nedgång på 20 procent eller mer. Det tidigare rekordet var från 1990-talet (även då med teknologibolagen som främsta drivkraft). Skillnaden mellan den uppgång som noterades inför millennieskiftet och dagens starka aktiemarknad är dock tydlig. Under 90-talet var det värderingen som trotsade tyngdlagen medan dagens kursuppgångar på ett helt annat sätt underbyggts av vinsterna. I slutet av den förra uppgången var investerarna beredda att betala nästan 30 dollar för varje dollar i företagsvinster, idag är priset på vinsterna ”bara” 16 dollar. Detta trots ett betydligt lägre ränteläge idag jämfört med för tjugo år sedan, vilket i teorin borde leda till en högre värdering.
Även Helsingforsbörsen klättrade på bred front under den gångna veckan. Uppgången på drygt 2 procent innebär att marknaden nu ligger en dryg procentenhet från det tidigare kursrekordet från maj 2018. Skogsbolagen ledde uppgångarna efter signaler från Kina om en fortsatt restriktiv hållning till import av returpapper, vilket förstås bör vara positivt de nordiska bolagen. StoraEnso steg med över 7 procent, men handlas ännu väsentligt lägre än innan 2Q-rapporten.
Teknologibolagen fortsätter att utvecklas starkt, både globalt och i Norden. Den tekniktunga NASDAQ-börsen i USA har stigit med nära 15 procent i år. Nokia adderade ytterligare 4 procent till sitt marknadsvärde under veckan, och har därmed stigit med över 20 procent under 2018. Faktum är dock att Ericsson gått ännu starkare – upp 8 procent på en vecka och nästan 45 procent i år. Självklart förklaras en stor del av skillnaden mellan bolagen av att Ericsson startade från en lägre nivå, men det är ändå slående att Ericssons rörelse idag värderas till en nästan dubbelt så hög multipel som Nokias.
En av få förlorare bland de större bolagen var Nokian Renkaat (-2 procent), som föll tillsammans med övriga underleverantörer i bilindustrin efter att tyska Continental vinstvarnat med hänvisning både till en lägre efterfrågan och interna kostnadsproblem. Mitt intryck är att Continentals problem till största delen är interna, och att den svagare efterfrågan på bildäck i Kina och södra Europa bara till liten del är överförbart på Nokian Renkaats affär. Värt att notera är att Continentals intäkter redan under 2Q18 i stort sett stagnerade, medan Renkaat växte med tvåsiffriga tal.
Kommande vecka blir stillsam, åtminstone vad gäller planerade företags- och makrohändelser. Få bolag återstår i rapportkalendern, säsongen för kapitalmarknadsdagar har inte på allvar tagit fart och de tunga makroekonomiska rapporterna som amerikansk sysselsättning och ISM-index ligger ytterligare någon vecka framåt i tiden. Sannolikt innebär det att investerarnas fokus kommer att riktas mot den politiska scenen, vilket sällan brukar vara positivt för riskaptiten. Kan man få hoppas på ett tillfälligt stopp för herr Trumps twittrande – i så fall kan nog den rekordlånga uppgången förlängas med ytterligare en vecka?
”Under den gångna veckan slogs ännu ett rekord på aktiemarknaderna: S&P 500-index har nu stigit i 3,455 dagar utan en nedgång på 20 procent eller mer. Det tidigare rekordet var från 1990-talet (även då med teknologibolagen som främsta drivkraft).”
Lars söderfjeLL
Aktiechef, Ålandsbanken