Vi underskattar vår överkonsumtion

Ryssar bäst på att uppskatta hur mycket varor de köper i onödan

Finländarna framstår som medelmåttor i en studie som jämför hur mycket folk uppskattar att de konsumerar i onödan med hur mycket av dagligvarorna de på riktigt inte använder.

Generellt underskattar folk framför allt andelen kläder som blir oanvända i garderoben, men också matsvinn och mängden prylar de aldrig använder.

Jämförelsen visar att villfarelsen är klart minst hos ryssar. Svenskarna kommer på andra och finländarna på nionde plats bland 20 nationaliteter. Amerikanerna slösar mest mat, men schweizarna är sämst på att uppskatta sin överkonsumtion.

– Vårt minne bedrar oss när vi hamstrar för morgondagen utan att tänka på vad vi har redan i dag, säger forskaren Outi Uusitalo.

Vi vet att vi kastar bort en del mat, och att vi inte använder alla våra kläder eller prylar. En studie visar ändå att vi underskattar svinnet i varierande grad. Ryssarna har bäst och schweizarna sämst koll på sin överkonsumtion. Finländarna är medelmåttor.

En stor internationell studie jämför hur mycket avfall konsumenter i olika länder tror att de genererar med hur mycket mat, kläder och prylar de i verkligheten slänger eller inte använder. Facit är entydigt: vi vet om att vi inte använder allt vi köper, men vi underskattar svinnet.

Studien omfattar tre kategorier: matsvinn, andelen kläder som hänger oanvända i garderoben i ett helt år och andelen prylar som ligger ouppackade sedan den senaste flytten.

Fokus ligger uttryckligen på villfarelsen, på vår felbedöm ning av hur mycket för mycket vi köper oss. Att exempelvis matsvinnet är störst i USA är alltså inte poängen. Resultaten visar att skillnaden mellan det uppskattade och det faktiska matsvinnet är stort, att vi helt enkelt inte har koll, även om vissa har klart bättre koll än andra.

Ingen koll på svinnet

Studien omfattar 18 000 familjer i 20 länder och jämför hur de underskattar sin överkonsumtion. Vi tar USA och matsvinnet som exempel: amerikanerna uppskattar att de slänger 15 procent av all mat de köpt, antingen för att den hunnit fara illa eller i form av matrester. Men när samma amerikaner bokför det faktiska svinnet är det hela 24 procent. Skillnaden – villfarelsen – är i detta fall 9 procentenheter.

Ju närmare noll villfarelsesiffran ligger desto bättre koll har folk. Som överlägsen segrare i den nationsvisa jämförelsen, alla tre kategorier sammantaget, framträder Ryssland.

De ryska familjerna uppskattar att 8 procent av deras prylar ligger ouppackade sedan de senast flyttade. En efterhandskoll visar att andelen de facto är 11 procent. Villfarelsen stannar därmed vid 3 procentenheter. Inom matsvinn och användning av kläderna i garderoben är ryssarnas villfarelse 1 respektive 6 procentenheter. Tillsammans med klädsiffran ger det Ryssland medeltalet 3,3 procentenheter, vilket är i särklass minst.

Tvåa totalt kommer Sverige med 9,3 procentenheters villfarelse. Svenskarna uppnår negativ villfarelse i en kategori. De uppskattar nämligen att 10 pro

cent av matkassen blir till svinn, men den uppmätta siffran är 8 procent (vilket ger minus 2 procentenheter i villfarelse). Bortsett från svenskarnas, norrmännens (minus 3) och danskarnas (minus 6) negativa villfarelse i kategorin matsvinn är villfarelsesiffran positiv för alla nationaliteter och i alla kategorier. Vi köper alltså ännu mer extra än vi tror att vi gör.

Svenskarna har koll på prylarna

Svenskarna bedömer andelen grejer som ligger ouppackade sedan flytten exakt rätt (12 procent, ingen villfarelse). Att de ändå förlorar totalt mot ryssarna beror på att de felbedömer nyttjandegraden av garderoben riktigt rejält. Svenskarna uppskattar att 28 procent av deras kläder blivit oanvända under det senaste året, men en granskning visar att den verkliga andelen är 58 procent. Här blir villfarelsen 30 procentenheter. Den missen leder till att svenskarnas totala villfarelse blir 9,3 procentenheter då alla kategorier räknas samman.

Frankrike kommer trea (11,4 procentenheters villfarelse), före Japan, Österrike, Polen och Brasilien. Fin

Flyttfirman Movinga

land kommer på nionde plats (14,7). Den sämsta kollen har folk i Kanada (24) och Schweiz (26,3).

Jämför man kategorierna framträder ett tydligt mönster. Folk har i regel någorlunda koll på matsvinn och ouppackade grejer, men när de ska bedöma hur stor andel av plaggen de inte använt på ett år går det rejält åt pipan, egentligen för alla andra än för ryssarna.

Finländarna nära medeltalet

Finländarna är inget undantag, snarast ett genomsnitt. Av matuppköpen bedömer vi att 5 procent landar i komposten medan den riktiga siffran är 11 procent. Inom ouppacka de flyttgrejer gissar vi på 5 procent, men den riktiga siffran är 12. Också vi missar med bred marginal när det gäller de där plaggen som vi inte kan göra oss av med fastän vi aldrig använder dem. Finländarnas uppskattning ligger på 31 procent, men den riktiga andelen oanvända kläder är den dubbla, 62 procent.

Det är flyttfirman Movinga som låtit genomföra studien, för att som de säger utreda graden av kognitiv dissonans vi lever med i fråga om konsumtionsvaror. Resultaten visar att vi som individer inte lyckas uppskatta vår roll inom konsumtion och avfall i ett globalt hållbarhetsperspektiv. Movinga uppger att man vill underlätta flyttprocesserna åt sina kunder, men pekar också på modeindustrins påverkan på oss som konsumenter och vad det betyder för miljön.

– Det är dags att börja uppmuntra människor att tänka efter om de faktiskt behöver mer grejer, säger Finn Age Hänsel vid Movinga.

Det är dags att börja uppmuntra människor att tänka efter om de faktiskt behöver mer grejer. Finn Age Hänsel