24 år efter apartheidregimens fall i Sydafrika ägs odlingsmarken fortfarande främst av vita. Nu utvärderas en eventuell ändring av grundlagen. Donald Trump klampade in med ännu en felaktig tweet.
24 år efter apartheidregimens fall i Sydafrika ägs odlingsmarken fortfarande främst av vita. Nu utvärderas en eventuell ändring av grundlagen. Donald Trump klampade in med ännu en felaktig tweet.
Svarta och färgade i Sydafrika fråntogs rätten att äga mark 1913 med lagen Natives Land Act. Redan innan det hade koloniseringen av Sydafrika stegvis minskat jordägandet bland svarta och färgade. En av den afrikanska nationalkongressens ANC:s viktigaste politiska målsättningar, som blev hela det demokratiska Sydafrikas linje, var därför att komma åt den snedvridning av ägarförhållandena som hade uppstått. Det ambitiösa målet var att en tredjedel av den odlade marken om fem år skulle ha omfördelats till fattigare sydafrikaner.
Den reform som inleddes 1994 hade tre olika metoder. Tidigare ägares rätt till landområden skulle erkännas, staten skulle ekonomiskt kompensera dem som nu skulle överge sin mark och markägare skulle uppmuntras att frivilligt sälja sin mark till staten som sedan skulle omfördela jorden. Man talade om villiga säljare och villiga köpare.
Men omfördelningen av marken har varit mycket ineffektiv. Systemet har varit långsamt, byråkratiskt och tyvärr också korrumperat. De som återfick gamla marker hade efter nästan hundra års avbrott inte den kunskap om jordbruk som skulle ha krävts. Det har inte heller funnits stödprogram som skulle ha kunnat hjälpa de nygamla ägarna. Efter de fem första åren var bara tre procent av marken omfördelad, i år är siffran 6 procent. 72 procent av odlingsmarken ägs av vita, 4 procent av svarta.
Det har väckt frustration, särskilt bland den fattigare befolkningen. ANC som länge hade ett brett stöd har mött växande kritik. Också inom ANC har korruptionen ökat vilket Sydafrikas president 2009–18 Jacob Zuma personifierade allra värst. Nu är Zuma avsatt och landet leds av Cyril Ramaphosa.
Politiskt har ANC utmanats från olika håll och i de senaste valen har stödet för ANC minskat även om partiet fortfarande är det ledande. Ett av de partier som har utmanat ANC är EFF, Economic Freedom Fighters, som har krävt en ny markreform. I februari i år godkände parlamentet ett förfarande som går ut på att grundlagens skrivningar om att äga mark ska ses över. Det arbetet pågår i en grundslagskommitté som borde vara klar inom augusti.
Tänker Sydafrika göra samma ödesdigra misstag som Robert Mugabe gjorde i Zimbabwe då vita jordbrukare från och med år 2000 drevs från sina ägor? De som fick ta över var ofta meningsfränder till Mugabe och i många fall saknade de kunskaper om hur man brukar jorden. Det blev en katastrof.
Situationen i Sydafrika är en helt annan. Ett villkor för att principerna för omfördelningen ska förverkligas är att ekonomin och livsmedelsförsörjningen inte får hotas. En rapport 2017 konstaterar att mycket mer kunde göras redan med nuvarande regler. Det kräver politisk vilja och mod.
Sydafrika är ett mycket våldsamt land. Över 19 000 människor mördas varje år. Nu pågår en informationskampanj som påstår att vita sydafrikanska jordbrukare är utrotningshotade. I fjol mördades 74 personer på jordbruken, hudfärgen statistikförs inte. Varje mord är ett för mycket och jordbruken är utsatta eftersom de ofta ligger ensligt. Det finns ändå inte belägg för systematiskt mördande av vita jordbrukare. De flesta som mördas finns i städerna och är fattiga.
Det är här USA:s president kommer in. Han twittrade förra veckan att han har bett sin utrikesminister studera beslagtagandet av mark och morden på vita farmare i Sydafrika. Trump baserade sig på ett nyhetsinslag i Fox News. Den sydafrikanska regeringen reagerade omedelbart. Frågan är laddad och känslig och Trumps inblandning riskerar att göra den ännu mer polariserad.