Minister Lindström välkomnar kunskap som gagnar Finland
Arbetsminister Jari Lindström (Blå) vill välkomna utländska arbetstagare, förutsatt att deras kunskap gagnar finländarnas intressen. Han vill ändå inte definiera vilken utbildningsnivå som tar sig genom Blå framtids nålsöga.
Vi förhåller oss positivt till arbetskraftsinvandringen, men visst måste vi vara selektiva. Jari Lindström, arbetsminister (Blå)
Det var en spretig debatt om digitaliseringens möjligheter och risker som utspelade sig på den vetenskapliga hörnan Think Lounge vid Helsingfors universitet i går. Den röda tråden stavades konkurrenskraft, men handlade också om behovet av utländsk arbetskraft och vikten av att stoppa den finländska hjärnflykten.
– I Frankrike har omkring 500 000 jobb försvunnit på grund av att allt fler tjänster har flyttat till nätet, men samtidigt har närmare 1,2 miljoner nya jobb skapats tack vare samma digitala trend, säger styrelsemedlem Mari Tuokko på organisationen Eurooppanuoret.
Enligt en enkät som Barn- och ungdomsstiftelsen har låtit göra, tror två tredjedelar av de finländska ungdomarna att största delen av dagens jobb kommer att försvinna på grund av digitaliseringens framfart.
– De unga ser ändå den digitala utvecklingen som en möjlighet och inte som en hotbild, tillägger Tuokko.
Livslångt lärande
Enligt direktör Johanna Saarinen på läkemedelsbolaget Bayer behöver den framtida arbetsmarknaden ar- betstagare som har digitala färdigheter, social kompetens, språkkunskaper och en förmåga att lära sig nytt.
– Tidigare räckte det att man pluggade i skolan och vid universitetet och så knegade man på till pensionen. Nu måste man ständigt fortbilda sig för att hänga med i den digitala utvecklingen, säger forskaren Johannes Anttila på tankesmedjan Demos.
Enligt arbetsminister Jari Lindström är det ändå den rätta attityden som är avgörande för att man ska klara sig i arbetslivet.
– Jag besökte en fabrik i Kanada där en finsk knegare hade installerat en maskin i fabriken som fungerade perfekt. Han kunde ingen engelska alls. Språkkunskaper är viktiga, men inte i alla jobb, säger arbetsminister Lindström.
Hjärnflykten oroar
Den finska hjärnflykten får en allt större omfattning. Enligt en enkät som Akava lät göra i våras överväger 44 procent av alla unga i åldern 1835 att söka jobb utomlands.
– Det är rätt förvånande siffror med tanke på att väldigt få är beredda att flytta till en annan ort ifall de blir erbjudna jobb i en annan del av landet, säger Lindström.
Enligt Eurooppanuoret är det inte alla arbetsgivare som betraktar utländsk arbetserfarenhet som en merit.
– Många som har jobbat utomlands har i själva verket svårt att hitta jobb i Finland. Vi behöver en attitydförändring, säger Tuokko.
Hon får medhåll av Johannes Anttila som i likhet med Tuokko anser att man borde tala om hjärncirkulation i stället för hjärnflykt eller hjärnförvärv.
Selektiv invandringspolitik
Det utländska kunnandet, speciellt inom it-branschen är stort. Ibland finns den utländska arbetsreserven på närmare håll än man tror.
– Det finns omkring 20000 utländska studerande i Finland. Över 90 procent av dem uppger att de vill stanna i Finland, men få av dem väljer ändå att göra det, säger Mari Tuokko.
Arbetsminister Jari Lindström medger att byråkratin kring arbetstillstånden är snårig och att den finska beskattningsnivån avskräcker en del högtutbildade arbetstagare från att söka jobb i Finland.
Blå framtids riksdagsgrupp godkände förra veckan sitt nya invandringspolitiska program som slår fast att det behövs utländsk arbetskraft, men att Finland ska locka hit högutbildade utländska arbetstagare. Hur drar ni gränsen för vilken utbildningsnivå som duger för Blå framtid? – Vi förhåller oss positivt till arbetskraftsinvandringen, men visst måste vi vara selektiva. Vi vill välkomna sådan kunskap som gagnar Finland och finländarna, säger Lindström. Blå framtid vill ändå försvaga utländska studerandes sociala trygghet, hur går det här ihop? – Social trygghet är inte något som ska beviljas automatiskt. Då man har gjort något rätt kan man få social trygghet som en belöning, säger Lindström. Hur ser ni på Eurooppanuoret på den här frågan? – Man borde inte granska arbetsmarknaden och cirkulationen av kunskap på nationalromantiska grunder, säger Mari Tuokko.