SFP vill se ett utbildningsval
SFP vill att nästa val blir ett utbildningsval, och listar åtgärder inom allt från småbarnspedagogik till universitet. Mikaela Nylander säger att man inom yrkesutbildningen nått en smärtgräns. Partiet vill att yrkeseleverna ska ha en närundervisningsgaran
SFP:s riksdagsgrupp framställde på sitt sommarmöte en åtgärdslista för utbildningen, där bland annat studiestödet föreslås höjas tillbaka, och inkomstgränsarna för studerande höjas.
– Vi vet att unga i den åldern behöver stöd. Yrkesskolreformen som regeringen kört igenom tillfredsställer inte till alla delar behovet av närstudier, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson under riksdagsgruppens sommarmöte i Helsingfors.
Löftet om närundervisning och ett avgiftsfritt studiematerial för alla i andra stadiet är två av punkterna som SFP driver inför nästa riksdagsval.
Närundervisningen i yrkesskolorna har dalat under ett par decenniers tid. Bland annat i Sakkis yrkesskolbarometer framgår att trafikoch teknikutbildningar kan ha under 20 timmar närundervisning i veckan, i snitt. Debatten om studielinjer där schemat gapar tomt en hel vecka har förts på insändarsidor.
Riksdagsledamot Mikaela Nylander, som sitter i kulturutskottet, säger att det hörs bud från skolorna att man nått en smärtgräns. Men hon medger att det är fråga om en utveckling som skett en längre tid. Nedskärningarna låg på bordet redan under förra regeringsperioden – ”vi är också skyldiga”.
– Men närundervisningen har sjunkit drastiskt också under den tid som staten satsade mer på yrkesskolorna. De ekonomiska nedskärningarna är inte hela sanningen, säger Nylander.
Under förra regeringsperioden stupade själva yrkesskolreformen under den kaotiska sista tiden före valet 2015. Nedskärningarna blev kvar på bordet, och nu är också reformen genomdriven av Sipiläs regering.
– Vi tittade på närundervisningen också förra perioden, då det började komma alarmerande siffror. Därför drev vi nu, när vi nu behandlade reformen, en lag som skulle ha definierat rätten till närundervisning. Men vi förlorade, säger Nylander. Vad är en närundervisningsgaranti i praktiken? – Det är inte ändamålsenligt att slå fast en viss procent, men nu när reformen ger rätt till ett individuellt studieprogram så vill vi se att man i samband med det individuella programmet utvärderar och definierar behovet, till exempel utifrån elevens förhandskunskaper eller om man behöver mer stöd, säger Nylander.
Vilka summor det krävs är svårt att definiera, säger hon.
– Det beror på bransch och på hur mycket man skurit ner på olika håll. Men min bedömning är att det handlar om tiotals miljoner som behövs på nationell nivå.
SFP har också ett partidagsbeslut om avgiftsfritt andra stadium, vilket
Närundervisningen har sjunkit drastiskt också under den tid som staten satsade mer på yrkesskolorna. De ekonomiska nedskärningarna är inte hela sanningen. Mikaela Nylander Riksdagsledamot
skulle gälla gratis studiematerial för alla som går i gymnasium eller yrkesskola. Sipiläs regering har i nästa års budget infört ett studiematerialtillägg på omkring 46 euro i månaden, som skulle beviljas studerande med små inkomster.
– Det är ett steg i rätt riktning, men vår målsättning är kostnadsfrihet i enlighet med partidagsbeslutet, säger Henriksson.
Högre löner på dagis
Mer avgiftsfri pedagogik vill partiet också se på dagis. Som i ett par tidigare skuggbudgetar driver SFP fyra timmar gratis småbarnspedagogik för alla som fyllt tre, och en tvåårig förskola. I sina skuggbudgetar har partiet beräknat att deras så kalllade familjepaket – med både en familjeledighetsreform och mer gratis småbarnspedagogik – skulle kosta omkring 250 miljoner.
Anna-Maja Henriksson säger att det är något som får kosta statistiskt beräknat, och motiverar med att det ger något tillbaka i de offentliga finanserna i form av kunnande och sysselsättning.
Hon oroar sig ändå för tillgången till kompetent personal i huvudstadsregionen.
– Utan tilläggssatsningar på personalens löner kan målsättningarna inte uppnås.
Ett annat förslag med prislapp är att höja studiepengen till den tidigare nivån före regeringen Sipiläs nedskärning. Nedskärningen beräknades, då den genomfördes, vara värd 120 miljoner.
”Dagens barn får flera karriärer”
På frågan om kostnaderna säger Henriksson att åtgärdslistan är målsättningar som partiet på sikt vill arbeta sig fram till, att en del inte utgör någon extra kostnad och att andra betalar sig. Gruppordförande Thomas Blomqvist nämner att partiet har som mål att företagens och statens satsningar på forskning och utveckling skulle nå 4 procent av bnp 2025.
– Vi vill ha ett klimat där företagen tror på en framtid i Finland och är beredda att göra sådana satsningar. Vi tror också på ett livslångt lärande. När jag växte upp var det vanligt att man kunde sikta på en yrkeskarriär under sitt liv, men mina barn växer upp i en annan tid. De kommer förhoppningsvis att ha flera karriärer, säger Blomqvist.