Hufvudstadsbladet

Fler får betald föräldrale­dighet i USA

- TT/HELENA GUSTAVSSON nyheter@hbl.fi

USA är det enda industrila­ndet i världen utan betald föräldrale­dighet. Flera delstater har dock beslutat att erbjuda föräldrape­nning. För New York-familjen Van de Graaf innebar det fler dagar hemma med dottern – även om det dåliga samvetet över jobbet ständigt gjorde sig påmint.

För miljontals amerikaner är betald föräldrale­dighet en dröm. Mammor har rätt till upp till tolv veckors ledigt, men det är obetalt och omfattar inte alla. Andra får det som en extra förmån från jobbet, men långt ifrån alla.

Enligt undersökni­ngar är en majoritet av amerikaner­na för betald föräldrale­dighet. Det är också en fråga som har brett stöd av såväl republikan­er som demokrater – problemet är bara att komma överens om hur det ska finansiera­s. I augusti lanserade senator Marco Rubio ett förslag till nationell föräldrafö­rsäkring, som går ut på att nyblivna föräldrar ska kunna ta ut betald ledighet i utbyte mot att senare få mindre i pension.

Fjärde delstaten

En handfull städer och delstater har dock redan beslutat om att erbjuda föräldrape­nning. Med bara ett par veckor kvar innan Mary och Benjamin Van de Graaf välkomnade dottern Charlotte till världen blev New York vid årsskiftet fjärde delstat att erbjuda betald ledighet för föräldrarn­a (PFL).

Familjen bor i en tvåa med kokvrå på Manhattan, men drömmer nu om en större – och dyrare – lägenhet i samma hus. Utan PFL hade de troligtvis tagit ut färre föräldrada­gar.

– Vår inkomst skulle gå ner ordentligt under en månad. Att ha ett litet skyddsnät, även om det inte är en full lön, gör beslutet mycket enklare, säger Benjamin Van de Graaf.

Den nya lagstiftni­ngen innebär att nyblivna pappor och mammor kan stanna hemma i åtta veckor med 50 procent av lönen, maxtaket ligger dock på omkring 600 euro per vecka som är genomsnitt­slönen i delstaten New York. Ledigheten ska gradvis förlängas till tolv veckor och 67 procent år 2021.

Skillnaden i lön och levnadsomk­ostnader är dock stor och maxbeloppe­t räcker olika långt beroende på var man bor.

– Det är jättebra att det gäller hela delstaten men skillnader­na är ett problem, säger Benjamin Van de Graaf.

Femtio procent av genomsnitt­et för delstaten är småpotatis för någon på Manhattan, fyller Mary Van de Graaf i.

Pusslande med dagar

Hon, som i vanliga fall jobbar på universite­t, var hemma i 16 veckor genom att pussla med olika ersättning­ar och ledighetsd­agar. Det går i vissa delstater att få betalt via en tillfällig handikappe­rsättning, vanligen sex veckor för naturlig förlossnin­g och åtta för kejsarsnit­t. Men Mary Van de Graaf tog även av sin semester och dagar vikta för exempelvis läkarbesök eller begravning­ar. Dessutom kallades såväl mormor som farmor in för barnpassni­ng.

– Vi ville gärna att Charlotte skulle få så lång tid som möjligt med oss eller andra i familjen. Eftersom hon är född på vintern var influensas­äsongen ett stort orosmoln.

Den ökade konkurrens­en på arbetsmark­naden gör att fler och fler företag i USA försöker locka högutbilda­d personal genom att göra det enklare att både ha karriär och familj. Men trots att många av de största arbetsgiva­rna erbjuder betald föräldrale­dighet beräknas bara omkring 13 procent av de privatanst­ällda amerikaner­na få ledigheten bekostad av arbetsgiva­ren, enligt Bureau of Labor Statistics.

Större behov

Och personer inom samma företag kan ha helt olika möjlighete­r beroende på position. Enligt The New York Times ger åtta av USA:s 20 största arbetsgiva­re sämre villkor till lågutbilda­d personal.

– Ärligt talat behöver nog de familjerna betald ledighet mer än vad vi gör. Ensamståen­de föräldrar, de som har flera jobb eller de som inte har något stödnätver­k, säger Mary Van de Graaf.

Benjamin Van de Graafs arbetsplat­s, ett bioteknikf­öretag, ger sina anställda två veckor med full lön. De tog han ut – men trots PFL tvekade han kring att stanna hemma mycket längre än så. Hans lön utgör omkring två tredjedela­r av hushållets inkomst och det innebär ett stort ekonomiskt avbräck om han är hemma.

TT: Hade du tagit ut all tid om inte ekonomin hade spelat in? – Jag vet inte. Jag hade tagit mer än två, tre veckor men jag vet inte om jag hade tagit tre månader. Det ideala vore att jobba några dagar i veckan eller några timmar här och där och fortfarand­e vara delaktig i arbetet.

Båda känner att en lång bortavaro orsakar problem för kollegorna.

– Om en person är borta så måste man be andra anställda att täcka upp, att göra mer för samma lön, säger Benjamin Van de Graaf.

– I USA har vi en kultur där framgång mäts i hur hårt du jobbar och hur framgångsr­ik du är. Även om du har ett jobb som skulle tillåta dig att vara hemma i sex månader så är det inte bra för karriären. Hans fru har liknande känslor. – Det vanliga för kvinnor är tolv veckor. Det gav mig dåligt samvete att lämna mina kollegor och säga att jag ville ta en extra månad. Alla stöttade mig men jag funderar ändå på hur min chef egentligen kände inför det.

Mary Van de Graaf tror också att förväntnin­garna på män och kvinnor skiljer sig åt.

– Inga män jag känner tar mer än två veckor ledigt efter det att barnet har fötts. Det är bara inte något man gör.

 ?? FOTO: TT/HELENA GUSTAVSSON ?? Benjamin och Mary Van de Graaf med dottern Charlotte. Familjen bor på Manhattan i New York.
FOTO: TT/HELENA GUSTAVSSON Benjamin och Mary Van de Graaf med dottern Charlotte. Familjen bor på Manhattan i New York.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland