Tung motvind för Mourinho och United
Första halvlek var den bästa Manchester United gjort denna säsong. Utdelningen uteblev helt och efter paus visade Tottenham vilken skillnaden är mellan ett lag i medvind och ett i motvind.
Mourinho höll sig relativt lugn under matchen och försökte heja fram de sina. Efter match tackade han hövligt Mauricio Pochettino innan han gick runt på planen och skakade hand med Spursspelarna. Efter det gick han ännu en sväng förbi läktaren och applåderade publiken som tack för stödet.
Portugisen vet att han sitter allt lösare om inte resultaten vänder illa snabbt. Flirten med publiken kan sättas på det kontot, knappast så att Mourinho plötsligt blivit ödmjukheten själv. Mästartränaren vet att han behöver allt stöd han kan få.
På presskonferensen efter match hettade det till. Mourinho upplyste den samlade presskåren om att han ensam har flera Premier League-titlar än alla andra managers som är verksamma i Premier League för tillfället. Sedan lämnade han tillställningen samtidigt som han upprepade ordet ”respekt, respekt, respekt”.
Det beteendet var mera kännetecknande för Mourinho vars karriärkurva efter ligatiteln med Chelsea 2015 pekat snett neråt. Då han sommaren 2016 tog över Manchester United var förhoppningarna höga på att jätteklubben efter allt famlande i mörker i kölvattnet efter att den stora Sir Alex lämnat klubben skulle hitta tillbaka till storspelet och bucklorna.
De förväntningarna har, med undantag av en Europa League-titel, kommit på skam. I stället har 55-åringen från Setubal i vanlig ordning satt en hel del energi på att kommentera andra lag och dess tränare då han säkerligen gjort klokare i att tänka på sitt eget jobb. Finns så att säga lite jobb kvar att utföra.
I premiären mot Leicester vann United utan att imponera, mot Brighton i följande match skämde laget ut sig och mot Tottenham gjorde man i 45 minuter allt rätt förutom att göra mål.
I andra halvlek visade Phil Jones, Chris Smalling och Victor Lindelöf varför Mourinho hela sommaren vädjade till styrelsen att ge honom pengar att köpa en mittback i världsklass. Smalling är det starkaste kortet i trion men skulle behöva en kompanjon av minst samma klass. Lindelöf, hur bra han än brukar vara i Blågult verkar få något av en mindervärdesattack då han drar på sig klubblagets matchställ och en matchotränad Phil Jones är så trög att man ibland undrar hur mannen i fråga kunnat göra en så lång karriär på den här nivån. Dålig kontroll över sin kropp har han alltid haft, om han också tappat attityden är han endast en dyr barlast för Mourinho. Eric Bailly saknades men kamerunaren är inte heller lösningen.
Klassiskt Mourinho förresten att hänvisa till gamla titlar och meriter. Mourinho om någon borde känna till den gamla visdomen om att du är exakt så bra som ditt lag var i den förra matchen. Att han vunnit tre Premier League-titlar med Chelsea, Champions League med Porto och Inter och en massa annat intresserar inte publiken på Old Trafford ett dyft.
Spelmässigt var det i långa stunder inget fel alls på laget mot Tottenham. Men om dina högavlönade spelare gör amatörmässiga misstag och stundtals agerar slalomkäppar är det sist och slutligen inte så mycket en manager kan göra.
Men det är självfallet så att Mourinho bär det yttersta ansvaret och tar man en titt på spelarna han köpt in sedan han tog över är det lätt att konstatera att portugisen inte lyckats särskilt bra. Ed Woodward har stundtals gjort Mourinhos jobb svårt då den 46-årige vice ordföranden ansett sig veta mera och bättre om vilka spelare klubben behöver.
Listan över missar är hur som helst många sedan ”Mou” tog över. Dyra missar dessutom. Paul Pogba? Tycks trivas ungefär lika bra i klubben som Kimi Räikkönen på cocktailbjudningar. Alexis Sanchez? Numera ungefär lika farlig som getingen som ramlat i en hink med vatten. Lindelöf har vi redan avhandlat. Henrikh Mkhitaryan? Inte kvar i klubben längre. Listan är lång. Alltför lång och nästa chans att förstärka kommer inte förrän i januari.
Om nu Mourinho är kvar i klubben då. Just nu verkar det inte särskilt sannolikt.