Bildningens värde och vinst
■ På sextiotalet studerade 13 miljoner studerande i världen på universitet. I dag är siffran uppe i 200 miljoner. Om ett decennium beräknas siffran ytterligare ha fördubblats.
Informationssamhället har inneburit en ökad efterfrågan på universitetsexamen och trenden är global. Det här har lett till att det uppstått en väldig utbildningsmarknad, i vissa länder mer än i andra. Universiteten har inte bara börjat konkurrera sinsemellan om de bästa studenterna och forskarna, utan har också börjat eftersträva ekonomisk vinning. Med en ökande efterfrågan på högre utbildning kan också avgifterna höjas.
Jean-Robert Viallets dokumentär Etudiants, l’avenir à crédit från 2016 pekar på följderna av detta. I huvudsak kan två olika finansieringssystem skönjas. Den europeiska modellen som fortfarande finns kvar i länder som Tyskland och Frankrike, för att inte tala om Norden där de studerande får bidrag av staten för att utbilda sig. Motpolen är USA där det är dyrt att studera på de mest prestigefyllda privata universiteten.
Storbritannien är ett land som gått från ett system med gratis universitetsutbildning mot att under det ökande trycket av allt fler studerande införa terminsav- gifter. De har stigit efter hand – från att vara 1 000 pund om året då de infördes av Labourpremiärministern Tony Blair 1998, till att numera ligga på 9 000 pund. Den amerikanska modellen ter sig säkert också attraktiv för att det är de amerikanska universiteten som dominerar universitetens världsrankinglistor – ett sätt att värdera bildning och kunskap som ifrågasätts i dokumentären.
Dokumentären uppehåller sig inte vid klassaspekten och vad det innebär för den sociala rörligheten att det blir allt dyrare att ta universitetsexamen. Däremot lyfter den fram hur människor, särskilt i USA, blir skuldsatta för att få en utbildning som senare kanske inte ger dem det jobb de drömt om. Utan jobb kan man inte betala av sina lån, och följden riskerar att bli ett växande antal människor som inte klarar av att betala tillbaka sina studielån. Det amerikanska systemet har också möjliggjort en marknad för mindre seriösa aktörer: collegeutbildningar som riktar in sig på särskilt utsatta och sårbara individer som inte har möjlighet att studera vid andra universitet. Yle TV1 22.00, repris onsdag 23.05
malin.slotte@ksfmedia.fi
MALIN SLOTTE