Aktiekontot får beröm och kritik

Regeringens förslag till aktiesparkonto för småsparare hyllas som ett steg mot mera folkkapitalism. Men maxgränsen för hur mycket man får placera, 50 000 euro, får kritik.

Inom finansvärlden hyllar många regeringens förslag till aktiesparkonto för småsparare. Syftet är att öka privatpersoners intresse för aktieplaceringar, genom att göra dem skattemässigt förmånligare.

Men modellen får också kritik. Vissa anser att maxgränsen för vad man får placera är konstgjord och onödig.

– Den bästa nyheten på tio år för finländska småsparare.

Så säger Jukka Oksaharju, aktiestrateg på Nordnet, om det förslag till aktiesparkonto för småsparare som regeringen offentliggjorde i onsdags i samband med presentationen av nästa års budgetförslag.

Enligt Oksaharju har många skattebeslut de senaste åren missgynnat småspararna, till exempel den gradvis skärpta kapitalbeskattningen.

– Småspararna har burit en oproportionerligt stor börda när det gäller skatt på vinstutdelning, samtidigt som andra grupper kommit undan. Nu har man äntligen insett betydelsen av ett långsiktigt finskt ägande på gräsrotsnivå, säger Oksaharju.

Poängen med aktiesparkontot är att småsparare ska kunna handla med aktier skattefritt så länge pengarna stannar kvar på kontot. Vinstutdelningar beskattas inte heller så länge pengarna ligger på kontot och kan likaså återinvesteras skattefritt. Först när pengarna tas ut från aktiesparkontot dras skatten bort.

Syftet med aktiesparkontot är att sänka tröskeln för privatpersoner att placera sina pengar i aktier. På finska bankkonton ligger närmare 90 miljarder euro med negativ realränta. Att i stället placera pengarna på aktiemarknaden skulle på lång sikt öka finländarnas förmögenhet

(även om riskerna på kort sikt är högre på aktiemarknaden än på bankkontot).

Regeringens modell bygger på en rapport som Finansministeriet publicerade i våras. Syftet var att utreda hur olika placeringsformer skattemässigt kunde jämställas. Maxgräsen för hur mycket man får placera på aktiesparkontot, 50 000 euro, fanns inte med i arbetsgruppens förslag, utan har kommit till under budgetförhandlingarna på initiativ av Blå Framtid.

Blandat mottagande

Inom finansbranschen har många välkomnat aktiesparkontot. Men kritik har också framförts, främst mot maxgränsen 50 000 euro och mot att sparkontot enbart gäller aktier.

Johan Hultkrantz, fristående spar- och placeringsmäklare, är inte imponerad. Han kallar aktiesparkontot en blek kopia av svenskarnas Investerarsparkonto, ISK.

– Jag kan förstå att man inte får placera flera miljoner euro, men 50 000 euro känns som en ganska låg summa. Den som sätter undan 400 euro i månaden fyller sin kvot på tio år.

Att aktiesparkontot enbart gäller

aktier i börsbolag, och inte fonder och ETF:er, främjar enligt Hultkrantz inte riskspridningen.

– Om man kan kombinera olika slag av placeringar så har man bättre möjlighet att justera sin risknivå. I den här modellen faller ju till exempel ränte- och blandfonder med låg risk helt bort, precis som företagslån, fastighetsfonder och en lång rad andra placeringsinstrument.

På till exempel Twitter har debatten om aktiesparkontot varit livlig och en del har hävdat att en maxgräns gör det lätt för nästa regering att ändra den, vilket gör sparandet mindre förutsägbart.

Jukka Oksaharju säger att han kan förstå kritiken mot maxgränsen, men anser att nackdelarna måste vägas mot det positiva i att aktiesparkontot över huvud taget kommit till.

– Värdestegringen på aktieinnehaven och vinstutdelningen räknas ju inte in under gränsen 50 000 euro. Om man har placerat 20 000 euro, vars värde vuxit till 100 000 euro, så kan man fortfarande placera 30 000 euro.