Årets skörd den sämsta sedan missväxtåret 1987
Spannmålsskörden blir den sämsta på 30 år, enligt Naturresursinstitutets senaste beräkningar. – Vi kan tala om ett katastrofår, säger Mats Nylund på SLC.
Skördeprognosen har uppdaterats sedan juli och bjuder nu på ännu dystrare läsning. Naturresursinstitutet Luke uppskattar att årets spannmålsskörd blir 2,7 miljarder kilo, vilket skulle vara den sämsta sedan missväxtåret 1987.
Då var det kallt, skörden var sen och frös. I år är det främst den varma och regnfattiga sommaren som påverkat skördenivåerna negativt.
– Speciellt hårt drabbade torkan Åland, Egentliga Finland och västra Nyland. Men vi kan nog tala om ett katastrofår i hela landet, säger Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.
Det är framför allt kornskörden som blir dålig, vilket drar ner hela spannmålsskörden.
– Skördevolymen för korn ligger en fjärdedel under tioårsmedelvärdet, säger överaktuarie Anneli Partala vid Naturresursinstitutet i ett pressmeddelande.
Kornskörden på 1,2 miljarder kilo står för nästan hälften av hela landets spannmålsskörd, och har därför en stor inverkan på den totala spannmålsskörden. Veteskörden blir den minsta på nästan tjugo år, havreskörden den minsta på åtta år och rågskörden den minsta på fem år.
Mats Nylund vill ändå inte skylla allt på torkan.
– Det som gör det här året exceptionellt dåligt är egentligen inte vädret, utan den dåliga lönsamheten, säger Nylund.
– Jordbruksinkomsterna är hälften av vad de var i början av 2010-talet. Sedan annekteringen av Krim har handelskriget med Ryssland stängt gränserna. Och det är tredje året i rad med dåliga skördar, vilket gör att alla reserver är förbrukade.
Nylund välkomnar därför regeringens krispaket på 65 miljoner för jordbruket.
– Det är en bra första hjälp, men utgör ändå bara 15 procent av våra förluster.
Nylund ställer nu sitt hopp till marknaden.
– Dagligvaruhandelns prissättning är helt avgörande nu. De två stora kedjorna måste ta sitt ansvar och kan inte skylla ifrån sig. De slår blå dunster i ögonen på folk genom att påstå att de inte har något med saken att göra. Vad kan enskilda konsumenter göra? – Välja inhemskt, så ofta det bara går. För tillfället ser det ut som om den inhemska produktionen kommer att räcka till, men risken finns förstås att produkterna på sikt tar slut.
Sammanlagt tre miljarder kilo behövs för att täcka det årliga inhemska behovet av spannmål.
– Enligt beräkningarna räcker endast havreskörden till för den inhemska konsumtionen. Dessutom kommer den sedvanliga exporten av cirka 300 miljoner kilo havre inte att bli av, säger Anneli Partala.
Huruvida de andra spannmålssorterna räcker till avgörs bland annat av de återstående lagren av föregående års skörd. Den dåliga skörden kan också leda till att djurhållande gårdar blir tvungna att radikalt minska besättningarna om de inte kan kompensera foderbristen med köpt foder.