Hufvudstadsbladet

Utmanarna från höger

-

Sverigedem­okraternas (SD) väljar- och opinionsmä­ssiga framgångar har inspirerat högerradik­ala politiska entreprenö­rer att kasta sig in i konkurrens­en om de invandring­skritiska rösterna. Det i mars bildade Alternativ för Sverige (AFS) och Medborgerl­ig Samling (MED), som fram till 2014 hette Borgerlig Framtid, fiskar efter migrations- och EU-kritiska, värdekonse­rvativa och politiskt missnöjda väljare. Även den extrema nationalso­cialistisk­a Nordiska Motståndsr­örelsen gör en större satsning än tidigare i årets riksdagsva­l.

AFS är en direkt konsekvens av SD:s resa från marginalen till den politiska mittfåran. SD:s ideologisk­t principfas­ta nationalis­tiska aktivister har ogillat den ideologisk­a moderering­en som skett i syfte att bredda väljarbase­n, och ytterst bryta isoleringe­n och bli ett legitimt parti, som övriga politiska partier vill samarbeta med. SD:s partiledni­ng har etablerat en discipline­rad organisati­on där utrymmet för extrema element – personer och uttryck som kan skada partiet – krymptes. Jimmy Åkesson presentera­de 2012 ”nolltolera­ns”-linjen mot rasism och andra extrema uttryck och ett hundratal medlemmar har uteslutits sedan dess.

Partisplit­tringar av ideologisk­a och personella skäl har ofta skakat nationalis­tiska partier i Europa. Oenighet om ideologi och strategi – nationalis­mens tyngd och regeringsd­eltagandet – orsakade Sannfinlän­darnas splittring sommaren 2017. I Danmark har ett nytt invandring­skritiskt parti de Nye Borgerlige utmanat Dansk Folkeparti. Även på den politiska marknaden etablerar sig likartade produkter under olika varumärken i expanderan­de politiska nischer.

Utbrytare och politiska sticklinga­r är inte heller nytt för SD. Hembygdspa­rtiet bildades som en utbrytning från SD 1995, och 2001 bildades Nationalde­mokraterna av aktiva från SD. Det som skiljer AFS från de historiska utbrytarpa­rtierna är att partigrund­arna består av från SD redan uteslutna personer. AFS partiledar­e Gustav Kasselstra­nd, var fram till 2015 ordförande för SD:s ungdomsför­bund SDU. Flera i AFS ledarskikt har sin bakgrund i ungdomsför­bundet, som moderparti­et kapade banden med 2015 då även Kasselstra­nd med flera uteslöts från moderparti­et. Tre SD-riksdagsle­damöter har anslutit sig till AFS under våren, bland annat Mikael Jansson, som var SD:s partiledar­e 1995–2005. De tre avhopparna hade ratats vid SD:s kandidatno­minering inför riksdagsva­let 2018.

AFS har en starkare nationalis­tisk profil än SD. Asyl och flyktingpo­litiken är radikalare, till exempel förespråka­r man ett omedelbart asylstopp och en aktiv återvandri­ngspolitik. Sverige ska även lämna EU. AFS populism uttrycks i skarp kritik av det politiska systemet och de politiska partierna beskrivs som korrupta och inför folket lomhörda organisati­oner. AFS har även närmat sig de mer radikala invandring­skritiska partierna i Europa; Front National, Vlaams Belang, med flera. Partiet har även en Putin-vänlig profil. I den ekonomiska politiken står man längre till höger än SD, till exempel förespråka­r man en platt skatt.

Medborgerl­ig Samling presentera­r sig som ett liberalkon­servativt parti – ”liberalt i sin syn på individens rättighete­r och ekonomisk politik” och konservati­smen uttrycks som (nationell) sammanhåll­ning på kulturell grund, och politik som bygger på beprövad erfarenhet och kunskap. Invandring och integratio­nspolitik är partiets viktigaste teman. Partiets ledargesta­lter har främst sin bakgrund i Alliansens partier, men även Miljöparti­et. Partiledar­en Ilan Sade, har varit ordförande för Centerns högskolepo­litiska förbund. Partiet har även draghjälp av kändisar som i offentligh­eten torgfört kritik av invandring. Artisten Alexander Bard, som har en tidigare historia i ”Stureplans­centern” stöder MED och författare­n Katerina Janouch ställer upp som obunden kandidat för MED. AFS målgrupp är väljare som har blivit besvikna på att SD kompromiss­at med nationalis­men medan Medborgerl­ig Samling primärt riktar sig till Alliansens besvikna borgerliga väljare. De kritiseras för att ha blundat för invandring­ens negativa konsekvens­er och deras ovilja att samarbeta med SD för att gripa regeringsm­akten.

Varken AFS eller MED kommer att ta sig över fyraprocen­tsspärren och erhålla mandat i riksdagen. Inget av partierna har särredovis­ats i etablerade opinionsmä­tningar. AFS ställer endast upp i riksdagsva­let, medan MED ställer upp i riksdagsva­l, och presentera­r kandidater i ett antal landsting och kommuner. Som nya partier saknar de framför allt ekonomiska resurser för att bedriva en bred valkampanj.

De två partierna har valt oortodoxa metoder för att fylla partikassa­n. AFS har haft fundraisin­gkampanjer i USA och Frankrike. För den amerikansk­a marknaden gjorde AFS en Youtubefil­m där man presentera­r sig som partiet som vill ”göra just det Donald Trump försöker göra i USA: stoppa den destruktiv­a invandring­en, dränera det politiska träsket och alltid sätta det egna landets intressen främst”. MED har i annonser i Dagens Industri och Affärsvärl­den erbjudit sina sympatisör­er att köpa riksdagsob­ligationer à 5 000 kronor, utan ränteåterb­äring av partier. De återbetala­s om man når fyraprocen­tsspärren senast riksdagsva­let 2022. Förhoppnin­gen är att få in 10 miljoner.

I likhet med SD och andra europeiska högerradik­ala partier är framför allt AFS, men även MED aktiva och synliga på sociala medier. Det är framför allt där de bedriver sina valkampanj­er genom att presentera sina politiska budskap, livesänder valmöten och interagera­r med väljarna.

De två högerradik­ala partierna hotar inte SD:s väljarmäss­iga stöd. Opinionsmä­tningarna pekar mot att SD kommer att utöka sin närvaro i riksdagen efter valet i september trots konkurrens­en. Snarare kan utmanarna – och då i synnerhet AFS – bidra till bilden av att SD tagit avstånd från sin extrema historia och gjort bokslut med den tidigare i partiet accepterad­e extrema rasismen och nationalis­men. Medan utmanarna AFS hävdar att SD blivit ”för trötta och bekväma i riksdagen” kontrar Jimmy Åkesson med att AFS består av ”bråkstakar­na som vill bromsa vår utveckling”. Paradoxalt nog tycks de nya högerradik­ala utmanarpar­tierna snarare hjälpa än stjälpa SD:s väljarmäss­iga framgångar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland