De fick gå från företaget de själva grundat
Marianne Saarikko Janson och Mårten Janson fick sparken från juristbyrån Fondia som de hade grundat tillsammans och arbetat för i över 13 år. De berättar om juristbranschens utmaningar, att tvingas lämna Fondia och om sina två nya bolag.
Marianne Saarikko Janson och Mårten Janson är ett gift par med tre barn. De grundade juristbyrån Fondia tillsammans år 2004. Bolagets grundkoncept var att fungera som en utlokaliserad juridisk avdelning för företag som inte hade resurserna att anställa en egen jurist, än mindre en hel juridisk avdelning.
Företaget var mycket framgångsrikt. Men i fjol höstas, kort efter att företaget hade börslistats, tvingades de båda lämna Fondia mot sin vilja.
De möttes då de studerade juridik tillsammans och deltog i ett skede på samma lag i en nordisk rättsfallstävling mot lag från andra universitet.
– Vi var så irriterade på varandra. Vi var lite som två magnetiska motpoler, samtidigt som vi hade bra debatter, berättar Marianne Saarikko Janson.
– Det var starka viljor som möttes, beskriver Mårten Janson deras motvilliga samarbete i tävlingen.
Det var först efter tävlingen de insåg att de hade känslor för varandra. Debatterna slutade de inte med för det.
– Vi har aldrig tyckt lika av princip. Vi har varit varandras trygga bollplank, säger Saarikko Janson.
Då de grundade Fondia var det Marianne Saarikko Janson som ensam drog i gång verksamheten, medan Mårten Janson, som hade blivit partner på en stor advokatbyrå, var ”kassaströmmen” som försörjde dem.
– Jag var ensam, inte bara fysiskt, utan också mentalt. Jag skulle ju utmana en bransch som det gick lysande för och som omgavs av glamour, berättar Saarikko Janson.
Bryta konventioner
En central del av grundtanken med Fondia var att kämpa emot vissa konventioner i juristbranschen.
– Vi upplevde att det inte fanns alternativ för kunder och därmed en stor obetjänt marknad. Vi ville också skapa en sådan arbetsplats dit vi själva skulle vilja gå på måndag morgon. De här sakerna hittade vi inte tillfredsställande alternativ för, berättar Saarikko Janson.
– Traditionellt har bolag som behöver hjälp haft två alternativ: antingen så anställer du en egen jurist eller ett helt juristteam, eller så går du till en advokatbyrå och ger dem uppdrag. De här är alldeles bra alternativ för många bolag, men det finns ändå många som faller emellan, säger hon.
Janson anser att företag ofta inte har tillräckligt bra koll på vilka juridiska tjänster de behöver, och när de behöver dem.
– Det här är ett klassiskt exempel på när utbud och efterfrågan inte möts, förklarar han.
De advokatbyråer som enligt honom borde rikta sig mot små och medelstora företag riktar sig i stället mot stora.
– Ingen erbjuder dem de tjänster de behöver och de förstår inte att köpa dem. Juridiken i sin bästa form försöker vara preventiv. Det är det här som den stora massan av företag inte har insett. De har inte kunnat inse, då de inte har haft möjligheter att till ett rimligt pris få den service som de behöver, konstaterar han.
Saarikko Janson berättar att de kände stark empati gentemot företagare som befann sig i denna situation.
– Om vi inte skulle vara jurister, hur skulle vi själva klara av det här som företagare? Känslan av att personer som ansvarar för ett företag inte sover gott om nätterna för att de inte vet om det finns en bomb som vilar under lagren, det var det vi ville hitta en lösning till. Någon som du sluter ett kontinuerligt avtal med, som vakar över dig, som kommer och gör en skanning av din verksamhet och kollar att alla saker är i skick.
Hade önskat fler konkurrenter
Saarikko Janson förklarar att en utmaning i juristbranschen är att klienterna är benägna att undvika att satsa på nya aktörer.
– Om du är den som ska besluta om varifrån juridiken köps in på ett bolag så är det alltid en liten risk att ta en helt ny spelare. Fast det är lite tråkigt och lite ineffektivt så gör du ett tryggt val om du tar den där 200 år gamla advokatbyrån som alla känner till.
De upplever att de lyckades locka fram fler kunder, men att de inte lockade fram konkurrenter i lika hög grad. Janson berättar att andra inte har tagit efter deras koncept.
– Till dags dato så har det ju inte egentligen dykt upp konkurrenter med samma koncept som vi byggde upp, det vill säga en utlokaliserad juridisk avdelning, inte i Finland och inte någon annanstans heller.
Enligt honom har juridiken som bransch i allmänhet varit stockkonservativ. Då de grundade Fondia fanns det nästan inga företag som prövade på alternativa företagsmodeller, endast ett par stycken i USA. Nyligen har det börjat ske en förändring, men det handlar ändå mer om en förändring i diskussionen än om nya företag, berättar han.
”Folk är inte alls rationella”
De arbetade tillsammans med Fondia i över 13 år, ända tills förra hösten, då de utan förvarning blev informerade om att de inte längre var välkomna på företaget.
– Vi blev utslängda från bolaget som vi hade grundat, säger Saarikko Janson.
Janson berättar att beslutet kom som en överraskning och påpekar att sättet på vilket de fick gå stred emot den företagskultur som de hade försökt bygga upp. Saarikko Janson berättar att de länge hade lyfts fram av media som Fondias ansikten utåt, vilket enligt henne kan ha bidragit till det som skedde.
Hon förklarar att folk kan ta stora risker och göra stor skada på grund av primitiva instinkter.
– Utgångspunkten är att man tror att folk är rationella, men nej, folk är inte alls rationella.
Paret vill nu att saken utreds juridiskt och alla parter blir hörda.
”The no asshole rule”
Nu har de två nya bolag: No Asshole Company som bland annat säljer konsulttjänster och placeringsbolaget No Asshole Ventures.
– Det vimlar tyvärr av ”assholes” (otrevliga personer), speciellt i höga positioner. Det finns en enorm tolerans för dem, säger Saarikko Janson.
Bolagens namn är tagna från konceptet ”The no asshole rule”, som myntats av professor Robert I. Sutton vid Stanford University i Kalifornien och går ut på att inte anställa otrevliga personer.
– Vi träffar många bolag, vi evaluerar om vi ska investera i dem, och vi konsulterar. Vi får också förslag om att komma med som heltidsföretagare i nya bolag, och man vet ju aldrig vad som händer, när den där pärlan kommer emot. Men för tillfället är det väldigt roligt att känna att man kan vara till nytta för flera företag, säger hon.
Janson förklarar att deras placeringsbolag har så kallad Impact Investing som sitt specialområde.
– Det är en trend som håller på att växa sig ganska stark. Impact Investing innebär att man investerar i bolag som har en så stor positiv inver-
kan på samhället som möjligt.
Utbildning, hälsa, hållbar utveckling och miljöfrågor är områden där det finns god potential för investeringar.
– Vi måste hitta på bra lösningar för att hela planeten och mänskligheten ska klara sig. Där de största problemen finns så finns det också stor potential för att göra bra grejer och bygga upp någonting, säger han.
Saarikko Janson poängterar att det inte är fråga om välgörenhet, utan om ett sätt att göra affärer på.
– Det här är ett vinn-vinn-scenario. Det finns undersökningar som visar att Impact Investing ger bättre avkastning än normala investeringar.
”Det som hände var fel”
I dag äger de 27 procent av Fondia, och är som hushåll fortfarande företagets största enskilda ägare. Saarikko Janson berättar att de inte planerar att sälja sina andelar av företaget.
– Fast många strikt kommersiella argument skulle kunna tala för ett annat beteende så står Fondia nära våra hjärtan, och därför har vi inte övervägt att sälja någonting. Vi har blivit tillfrågade, men vi har hittills tackat nej, berättar hon.
Det är tydligt att de fortfarande känner ett visst ansvar för företaget och dess anställda.
– Vi tycker att det som hände var fel. Det allra viktigaste vi på Fondia har lyckats med är att attrahera fantastiskt duktiga och samtidigt trevliga människor, inte minst för att Fondia haft en stark värdegrund. Vi känner att vi är skyldiga fondianerna att reda upp situationen, säger Saarikko Janson.