Hufvudstadsbladet

Färre flyr över Medelhavet – men fler dör på resan

Allt färre gör den farliga resan över Medelhavet, enligt en ny rapport från UNHCR. Men av dem som ger sig av är det fler som omkommer. Samtidigt som smugglarna tar större risker med sämre båtar så har det blivit svårare för icke-statliga organisati­oner at

- TT/ANTON KASURINEN, HENRIK SAMUELSSON

Längs de centrala människosm­ugglingsru­tterna i Medelhavet försvann var 42:a person till sjöss de första sju månaderna 2017. I år är det var 18:e person som aldrig kommer fram, enligt FN-organets kartläggni­ng.

Det innebär över 1 600 döda i år – motsvarand­e ungefär dubbelt så många som omkom i Estoniakat­astrofen i Östersjön 1994.

Fler till Spanien

Spanien är det land dit flest flyktingar väljer att ta sig via Medelhavet. I april skedde ett dödsfall för var 14:e person som tog sig över havet från Marocko.

– Vi ser människor komma på små plastleksa­ker som egentligen är gjorda för att leka med på stranden, säger María Jesús Vega, presstales­person för UNHCR i Spanien, till TT.

Den dystra utveckling­en på den västra rutten, som passagen mellan Marocko och Spanien kallas, har pågått sedan början av året. Färre söker sig nu till Italien via den så kallade centrala rutten, sedan Italiens nya regering med främlingsf­ientliga Lega i spetsen stundtals vägrat ta emot räddningsf­artyg med migranter.

Färre räddningsf­artyg

Räddningsf­artyg från olika icke-statliga organisati­oner stod i början av året för nästan 40 procent av räddningsa­ktionerna utanför Libyens kust, enligt UNHCR. De har sett sig tvungna att begränsa sin verksamhet då det är oklart vilka hamnar de får lägga till i. Bara två organisati­oner är aktiva i området. I stället är det den libyska kustbevakn­ingen som står för de flesta räddningsi­nsatserna. Flyktingar räddas längre ut till havs, vilket innebär större risker för dem som försöker ta sig över i dåliga båtar.

– Vi är mycket oroade över begränsnin­garna som utfärdats för icke-statliga räddningsf­artyg. Det är viktigt att vi erkänner deras centrala roll i att rädda människors liv, säger María Jesús Vega, och fortsätter:

– Principen att rädda människor i nöd på havet tillämpas till och med mot fienden i krig. Men den principen börjar nu ruckas på eftersom det är oklart var flyktingar­na får sättas i land och vad som ska hända med dessa flyktingar efteråt. Vi har fått vittnesmål om att båtar åker förbi flyktingar ute på havet utan att ge dem någon hjälp.

”Toppen på isberget”

Flyktingsm­ugglarna måste bekämpas, anser Jesús Vega. Men så länge människor desperat vill ta sig till Europa och det inte finns några lagliga alternativ så kommer de att fortsätta göra det oavsett riskerna, tillägger hon. EU måste därför enas om lagliga asylvägar och ett system för var flyktingar som räddats kan sättas i land. Med tanke på att över 68

miljoner människor är på flykt, så är antalet som försöker ta sig över Medelhavet bara ”toppen på ett isberg”, säger hon.

– 86 procent av hela flyktingpo­pulationen har tagits om hand av utveckling­sländer med begränsade resurser. Så det är dags att Europa tar ett regionalt och globalt ansvar.

 ?? FOTO: TT-AP/FELIPE DANA ?? Över hundra personer befann sig ombord på en liten båt utanför Libyens kust, i maj i år.
FOTO: TT-AP/FELIPE DANA Över hundra personer befann sig ombord på en liten båt utanför Libyens kust, i maj i år.
 ?? FOTO: TT-AP/MARCOS MORENO ?? En räddningsa­rbetare leker med ett barn som räddats i San Roque i södra Spanien. Bilden togs i början av augusti.
FOTO: TT-AP/MARCOS MORENO En räddningsa­rbetare leker med ett barn som räddats i San Roque i södra Spanien. Bilden togs i början av augusti.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland