Forskare: Regeringen tär på jämställdheten

Män tjänar 144 euro mer än kvinnor per år på regeringens reformer

Kvinnorna förlorar mest på regeringens politik, medan män i högre grad har gynnats av den. Den visar en rapport som publiceradesi går och som granskar budgetens könskonsekvenser.

Enligt den ökade de personliga disponibla inkomsterna för män med i medeltal 450 euro per år och för kvinnor med 306 euro under 2016–2018. Men bland de som har förlorat på skattepolitiken och genomförda reformer finns oftare kvinnor, och de har dessutom gått mer back.

Regeringen Sipilä är den första på tjugo år som inte har skrivit in mer om jämställdhet i sitt regeringsprogram än ett konstaterande att ”kvinnor och män är jämställda”. Det har fått betydande konsekvenser enligt utvärderingen.

Den sittande regeringens politik har påverkat män och kvinnor olika. Det visar en utvärdering av hur förändringar i beskattning och sociala förmåner samt konkurrenskraftsavtalet har påverkat kvinnors och mäns disponibla inkomster under regeringsperioden.

Både män och kvinnor har gynnats så att inkomsterna åren 2016 till 2018 i snitt har ökat. Men män har dragit större nytta av förändringarna än kvinnor och de som har förlorat är i högre grad kvinnor.

– I snitt har både kvinnor och män gynnats, men män mer och oftare. Kvinnor har förlorat oftare och i förhållande mer än männen, säger seniorforskare Anita Haataja vid Folkpensionsanstalten.

De personliga disponibla inkomsterna ökade för männens del med i snitt 0,60 procent och för kvinnornas del med 0,51 procent under de tre granskade åren. I euro innebär det att männens inkomster vuxit med i snitt 450 euro per år och kvinnornas med 306 euro.

55 procent av den halv miljon personer vars disponibla inkomster har minskat mer än 50 euro per år är kvinnor. De här kvinnornas inkomster minskade dessutom 0,41 procentenheter mer än männens i motsvarande situation.

Konkurrenskraftsavtalet påverkade kvinnors personliga disponibla inkomster mer än männens, eftersom kvinnor i högre grad arbetar inom den offentliga sektorn där semesterpengarna som följd av avtalet skars ned. 2017 minskade i sin tur både garantipensionen och arbetsmarknadsstödet och också barnbidraget skars ned, vilket gjorde att kvinnor i högre grad fick se minskade disponibla inkomster det året.

Utredningen visar på andra skillnader än mellan könen. Inkomstskillnaderna har ökat under regeringsperioden och de som har förlorat mest på reformerna är de med de lägsta inkomsterna, medan de med de högsta har gynnats mest.

Regeringsprogrammet centralt

Utredningen, som har letts av forskarna Hanna Ylöstalo och

Anna Elomäki, sker inom ramen för regeringens jämställdhetsprogram och är den första i sitt slag i Finland.

Meningen är att bedömning av könskonsekvenser ska tas med i budgetförberedelserna i framtiden.

Forskarna är ändå inte nådiga när de utvärderar regeringen Sipiläs arbete hittills – och framför allt inte när det gäller regeringsprogrammet.

Elomäki och Ylöstalo betonar speciellt regeringsprogrammets roll. Det slås fast av regeringen när den tillträder och styr i hög grad hur politiken utformas de kommande åren.

Den sittande regeringen valde ändå i sitt program att enbart skriva som ett konstaterande att ”kvinnor och män är jämställda.” Det är första gången på tjugo år som mål och planer för jämställdhetsarbete helt saknas i regeringsprogrammet, och det igen har haft betydande konsekvenser menar de.

– Jämställdheten har försämrats då skrivningar om den försvann ur regeringsprogrammet, säger Elomäki, forskare vid Tammerfors universitet.

Ylöstalo, forskare vid Helsingfors universitet, betonar att regeringsprogrammet visar på värderingar, och hur regeringen vill att ministerier och förvaltning prioriterar, förbinder och engagerar sig i olika frågor. Och i ministeriernas verksamhet har jämställdhet under perioden blivit mindre viktigt visar undersökningen.

Brister i dag

Rapporten kommer därmed fram till att det finns mycket att göra i Finland vad gäller könkonsekvensbedömning av budgetering. Modell söker forskarna från andra länder. I Sverige ingår bedömning av jämställdhet i budgetarbetet, som enda land, även om de beskriver sådana utvärderingar som en trend i Europa överlag – där bland annat också Island är på framkanten.

I Finland ska i dag en könskonsekvensbedömning göras när det gäller, som det formuleras, lagförslag som berör människor. Men bara 4,5 procent av lagförslagen de senaste tio åren har enligt de bedömningar som har gjorts ansetts påverka könen ojämställt, visar rapporten.

– Andelen är självfallet i verkligheten större. Det här visar att det finns problem både vad gäller könskonsekvensbedömningarnas mängd och kvalitet, säger Hanna Ylöstalo.

I den politiska kampen ställs ofta ekonomi och jämställdhet mot varandra med argument som ”vi har inte råd med jämställdhet”. Men en budgetering medveten om könskonsekvenser är en bra budgetering, betonar hon, som beaktar och utvärderar vilka som berörs av besluten och hur.

– Ekonomi är en jämställdhetsfråga och jämställdhet påverkar ekonomin, säger hon.

Jämställdhetsombudsmannen Jukka Maarianvaara säger att man i Finland ofta har uppfattningen att ”vi redan är färdiga med jämställdhetsarbetet och inte behöver göra något”.

Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Tarja Filatov sade då rapporten publicerades i går att hon hoppas att jämställdhetsfrågor ska tas upp redan före regeringsförhandlingar eller i alla fall i ett så tidigt skede som möjligt – och inte under sena nattliga timmar då budgeten ska sås fast.