Sipiläs svartvita statistik
Varför lämnar människor sina hem i till exempel Mellanöstern och Afrika? Är det för att de förföljs och hotas, eller för att de vill skapa sig en bättre framtid?
Debatten om orsakerna till att flyktingar sökte sig till Europa 2015 blossade upp efter statsminister Juha Sipiläs (C) uttalande i lördags om att största delen hade ekonomiska orsaker.
En del kallar dem ”välfärdsflyktingar”. Det är att trassla till begreppen. Flyktingar är enbart de som har beviljats internationellt beskydd för att de är utsatta för till exempel hot eller förföljelse. Enligt den flyktingkonvention som världen godkände efter andra världskriget – för att aldrig mera behöva uppleva att människor förföljs, sätts i koncentrationsläger och mördas på grund av sin religion, sina politiska åsikter, sitt ursprung eller sin sexuella läggning – har alla rätt att söka asyl.
Största delen av dem som ger sig i väg från sitt hem stannar kvar i sitt eget land, eller i ett grannland. Även om det kom över en miljon människor till Europa 2015 får vi inte glömma att de verkligt stora flyktingmängderna finns på annat håll.
Statsminister Juha Sipilä baserade sitt uttalande om att största delen av de asylsökande gav sig i väg av ekonomiska orsaker på antalet positiva asylbeslut, både i Finland och i Europa. Forskaren Erna Bodström ställer sig ändå frågande till såväl Sipiläs tolkning som den europeiska statistik han hänvisade till. Sipilä sade att 30 procent av dem som sökte asyl har fått det. Men Bodström påpekar att 25 procent av ansökningarna aldrig undersöktes eller förföll. Hon säger att man inte kan utgå från att de personerna inte skulle ha haft rätt till asyl. Det har Bodström rätt i. Precis som det knappast finns endast en orsak till att en människa lämnar sitt hem och sitt hemland, finns det knappast en enda orsak till att lämna Finland. Det handlar om ett kluster av orsaker.
Enligt Juha Sipilä har drygt 40 procent av asylansökningarna i hela EU lett till positiva beslut. Bodström ifrågasätter också den siffran. Enligt officiella Eurostat-siffror är det över hälften som har beviljats asyl på EU-nivå.
Det är i alla fall klart att en mindre andel har fått asyl i Finland än i EU i genomsnitt. Det kan delvis bero på att det till Finland kom färre syrier än till de flesta andra EUländer. Men Finland och många andra har också skärpt sin flyktingpolitik. Det är ytterligare en orsak till att det blir missvisande att utgå från att alla som inte har beviljats asyl är människor som ”bara” har velat skapa sig ett bättre liv. Det är helt legitimt att sträva mot ett bättre liv. Men det är också klart att en sådan strävan inte är ett asylkriterium. Samtidigt har många av Migrationsverkets beslut överklagats och en ny behandling har i många fall gett ett nytt resultat. Det är en lättnad att verket i tisdags meddelade att avvisningar till Afghanistan tillfälligt stoppas. Det är också välkommet att Migrationsverket asylbehandling ska utvärderas i sin helhet av utomstående.
Varför denna uppståndelse kring Sipiläs uttalande? En orsak är förstås att flyktingfrågorna är politiskt känsliga. En annan är Sipiläs ordval, och en tredje valet i april. Han använde sig av en vokabulär som påminner om den som invandrarfientliga kretsar använder. ”Ekonomiska flyktingar”, ”välfärdsflyktingar” är begrepp som ger sken av att människor kommer till Europa för att dra ekonomisk nytta av det, för att sko sig, snylta på oss.
Statsministerns position är sådan att allt hen säger hamnar under lupp. Det vet nog Juha Sipilä vid det här laget och därför förvånar hans sätt att uttrycka sig.
Juha Sipilä talade också om flyktingprocessen i framtiden. Han tror på gränskontroll inom EU och läger utanför Europa där FN:s flyktingorganisation UNHCR står för asylprocessen. Då kan Finland enligt Sipilä fördubbla sin flyktingkvot, till 1 500. Här finns många frågetecken men det är klart att en flyktingkvot på 1 500 är alldeles för liten. Inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) har föreslagit en tiodubbling.
Statsministern också för höjt bistånd och preventiva satsningar i Afrika. Det låter bra. Men det är bara en vecka sedan regeringen presenterade sitt budgetförslag. Där syns Sipiläs förslag inte.