Medelålders personer
En typisk finländare är vaken femton timmar om dygnet, och tillbringar nio av timmarna i sittande eller liggande ställning. Nu ska nya, precisa mätdata ge bättre förutsättningar för att motverka fysisk inaktivitet.
rör ofta på sig under tidig kväll, 60-åringar mitt på dagen och barn under skoldagen eller på eftermiddagen. Men på helgerna ser det annorlunda ut för barnen – de rör inte på sig lika flitigt som under vardagarna. Bara var femte finländare får tillräckligt
med motion.
– Det här är en av våra största utmaningar.
Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho (Blå) talade i klartext om finländarnas fysiska inaktivitet i går. Stillasittandet kostar samhället miljarder varje år, leder till större risk för livsstilssjukdomar och försämrar livskvaliteten.
Och sitta och ligga – det tycker finländarna om att göra. Majoriteten av tiden tillbringas i liggande eller sittande ställning, medan under en timme per dygn går åt till energisk motion. Det framkommer i undersökningen som Undervisnings- och kulturministeriet och UKK-institutet publicerade i går.
Bara en femtedel fyller rekommendationerna: uthållighetsfokuserad motion tre dagar i veckan, sammanlagt minst två och en halv timme.
En nioårig pojke tar ungefär dubbelt så många steg per dag som en man i åldern 20–29. Småbarnsåren syns också tydligt i lägre fysisk aktivitet bland 30–39-åringar än bland 40–49-åringar. Överlag är trenden klar: ju äldre man blir, desto mindre rör man på sig. Män rör på sig mer än kvinnor.
Helgerna knepiga för barn
Tommi Vasankari är ledare för UKKinstitutet och en av forskarna bakom rapporten. Han lyfter fram att de nya resultaten är mer tillförlitliga än tidigare undersökningar eftersom deltagarna hade på sig aktivitetsmätare dygnet runt.
– I tidigare forskning har man använt sig av enkäter, dagböcker, intervjuer. Då måste man vara försiktig när resultaten tolkas. Genom att omformulera frågorna lite kan man trolla fram siffror som gör att motionen i Finland fördubblas, säger Vasankari.
Enligt Vasankari kan man nu med stor precision avgöra när en person står, sitter och ligger. Det viktigaste i rapporten är ändå att man kan se under vilka av dygnets timmar som personerna rör på sig.
Medelålders personer rör ofta på sig under tidig kväll, 60-åringar mitt på dagen och barn i skolan och på eftermiddagen. Men på helgerna ser det annorlunda ut för barnen – de rör inte på sig lika flitigt som under vardagarna.
– Skillnaden är häpnadsväckande. Men nu har vi identifierat perioderna av inaktivitet. Då kan vi vidta riktade åtgärder. Vi måste fråga oss vad vi kan göra åt saken.
Vasankari tar de mest inaktiva barnen som exempel. Han säger att de riskerar att bli tickande hälsobomber om de inte aktiveras utanför skoltid.
– Föreningars och klubbars aktiviteter hittar ofta hem hos de redan aktiva.
Barn rör på sig i snitt lite mindre än två timmar varje dag och sitter eller ligger ungefär hälften av den vakna tiden.
Uppdaterar rekommendationerna
Målet är att forskningen ska stå som grund för nya motionsrekommendationer. De gamla är föråldrade. Till exempel kräver de gamla rekommendationerna att man måste röra på sig minst i tio minuter åt gången för att det ska räknas.
Vasankari erkänner att rekommendationen var ett misstag från första början. Det är en kvarleva från en forskning från 90-talet, då man kom fram till att rörelse i tio minuter har positiv effekt.
– Men det finns inga bevis på att rörelse i till exempel åtta minuter inte skulle hjälpa. I framtiden ska all rörelse räknas. Intervallträning kan vara mycket effektivt och intensiteten spelar roll.
De senaste åren har finländarnas fysiska färdigheter inte förändrats märkbart. Precis som i den nya undersökningen fick deltagarna i en undersökning för sju år sedan genomföra ett gångtest. Resultaten i de båda undersökningarna är nästan identiska.
Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho säger att riksdagen ännu i höst ska behandla åtgärder för att öka finländarnas fysiska aktivitet.