Alla studielinjer fylls inte – plats för kemitekniker finns
Nordister, naturvetare och kemitekniker. Vårens antagningssiffror vid universiteten Åbo Akademi och Helsingfors universitet visar att vissa utbildningslinjer har haft brist på nya studerande i flera år.
Av finländska universitet som erbjuder svenskspråkig utbildning lyckades både Åbo Akademi (ÅA) och Helsingfors universitet (HU) i våras fylla ungefär 93 procent av sina studieplatser på kandidatnivå. Varken ÅA eller HU har ännu sammanställt sin slutgiltiga statistik över vårens antagningssiffror, men på båda universiteten lider vissa utbildningslinjer av brist på studerande år ut och år in.
ÅA erbjöd i våras sammanlagt 714 studieplatser på kandidatnivå och lyckades fylla 666 av dem. Psykologi och ekonomi är populära ämnen vid ÅA medan kemiteknik och utbildningslinjen för naturvetenskaper inte lyckades fylla alla sina studieplatser.
Enligt Gurli-Maria Gardberg, områdeschef för ÅA:s utbildningsservice, har kemitekniken och naturvetenskaperna brottats med låga ansökningsoch antagningssiffror redan länge. En orsak kan vara att intresset för till exempel matematik har svalnat på gymnasienivå, vilket både minskat på antalet sökande och sänkt deras nivå.
– Att det finns lediga platser inom ett visst utbildningsområde betyder inte automatiskt att alla som sökt in fått en studieplats. Man måste också uppfylla vissa krav för att komma in, konstaterar Gardberg.
Även ämneslärarlinjen för slöjdoch hushållsvetenskaper har haft svårt att locka nya studerande redan i flera år, och i år var också teologi ett ämne där ÅA inte lyckades fylla alla studieplatser. Gardberg påpekar att teologi är ett litet ämne och att antagningssiffrorna för många små ämnen varierar från år till år.
Ingen höstantagning vid ÅA
ÅA antar nya studerande endast en gång per år: på våren. Gardberg berättar att universitetet senast hade en höstantagning 2016. En orsak till att ÅA bara antar nya studerande på våren är att universitetet föredrar att studerandena inleder sina studier på hösten.
– Många grundkurser går på hösten och många av våra kurser går bara en gång per år. Om man har en höstantagning och tar in studerande till vårterminen, upplever jag att man måste erbjuda dem möjligheten att genast börja studera ordentligt på ett ändamålsenligt sätt, säger Gardberg.
Gurli-Maria Gardberg tillägger att ÅA:s höstantagning inte brukade locka särskilt många sökande. Största delen av gymnasisterna i Finland tar sin studentexamen på våren och ansöker om en studieplats med detsamma.
– Det kan dock ändras i takt med att studentskrivningarna förnyas och fler gymnasieelever får sin studentexamen på hösten. Jag säger inte att det är uteslutet med en höstantagning i framtiden, säger Gardberg.
Tre linjer med lediga studieplatser
Helsingfors universitet lyckades enligt preliminära uppgifter i år fylla 294 av sina 315 studieplatser vid de svenskspråkiga studielinjerna på kandidatnivå. Tre av sammanlagt tolv svenskspråkiga linjer hade ett flertal ofyllda studieplatser: allmän och vuxenpedagogik, socialt arbete samt studielinjen i nordiska språk och nordisk litteratur.
Precis som ÅA:s Gurli-Maria Gardberg påpekar Jonas Lindholm, sakkunnig vid svenska ärenden vid Helsingfors universitet, att variation i antagningssiffrorna ofta visar sig tydligast inom utbildningslinjer med få studieplatser. HU:s linje för allmän och vuxenpedagogik har till exempel bara femton studieplatser, och enligt universitetets preliminära siffror fylldes i år elva av dem.
– I jämförelse med universitetets stora ansökningsmål är många svenskspråkiga linjer ganska små. Några studerande mer eller mindre kan orsaka stor relativ fluktuation mellan åren, säger Lindholm.
Nordiska språk intresserar inte
HU:s program i nordiska språk och nordisk litteratur har haft låga antagningssiffror redan länge. Enligt universitetets preliminära uppgifter fylldes i år tio av tjugo studieplatser.
– Det humanistiska utbildningsområdet i hela landet verkar av någon anledning vara mindre lockande för svenskspråkiga sökande än för finskspråkiga sökande, säger Lindholm.
HU:s populäraste linjer är år efter år utbildningsprogrammet i medicin samt rättsnotarieutbildningarna i Helsingfors och Vasa. Också HU:s svenskspråkiga klasslärarutbildning har varit populär ända sedan universitetet sparkade i gång den hösten 2016.
Det humanistiska utbildningsområdet i hela landet verkar av någon anledning vara mindre lockande för svenskspråkiga sökande än för finskspråkiga sökande. Jonas Lindholm Sakkunnig vid svenska ärenden vid Helsingfors universitet