Trafikbrotten går upp och morden blir färre i Finland
I fjol kom 456 000 brott till polisens och Gränsbevakningsväsendets kännedom. Det är sju procent färre än året innan.
Det här framgår i Institutet för kriminologi och rättspolitik, Krimos nya brottsöversikt för 2017. Sedan början av 1990talet har antalet brott som kommer till polisens kännedom minskat. Utvecklingen har ändå sett olika ut beträffande olika sorters brott.
Till exempel har antalet stölder minskat i jämn takt. Bedrägeribrott, framför allt skimning, en form av be talkortsbedrägeri där någon stjäl ens kortuppgifter, har däremot blivit vanligare. Antalet misshandelsbrott som kommit till polisens kännedom steg ända fram till 2010, men från och med 2012 har antalet klart sjunkit.
Utredningar som gjorts visar ändå att våld förekommer i samma utsträckning som tidigare skriver Krimo i pressmeddelandet. Det här eftersom alla misshandelsbrott inte polisanmäls.
Färre mord men fler våldtäkter
Antalet brott mot liv, det vill säga mord och dråp, har sedan mitten av 1990talet minskat och är nu på en lägre nivå än någonsin under Finlands självständiga tid. Antalet våldtäkter som polisanmäls har däremot ökat och är en och en halv gång så stort som under sista åren av 2000talet. Polisanmälda fall av sexuellt utnyttjande av barn har klart sjunkit sedan 2012.
Antalet trafikbrott har däremot ökat. I fjol registrerades 406 000 trafikbrott vilket är en femtedel fler än året innan. Antalet har ökat kraftigt sedan 2000talet då automatiska övervakningskameror började användas i trafiken. Antalet rattfylleribrott har däremot minskat med ungefär en tredjedel på 25 år.
Ändringarna i antalet brott och hurdana brott som begåtts under de senaste årtiondena beror bland annat på den åldrande befolkningen och teknikutvecklingen. Speciellt utvecklingen av informationsteknik har gjort det lättare att begå brott på till exempel nätet. Invandring och smidigare gränsöverskridning mellan stater är också orsaker till förändringen.
Beträffande brottslighet har urbanisering, alkoholkonsumtion, konsumtionsvanor, ekonomiska konjunkturer samt polisens övervakningsresurser och hur de riktas fortfarande betydelse.