Hufvudstadsbladet

Fint medicinpri­s går till Åbo

Ett forskarlag har överraskan­de upptäckt att ett protein som tidigare kopplats ihop med autism också har betydelse för hur cancercell­er rör sig i kroppen. Nu får forskarna ”FMguld” i biomedicin.

- ANNIKA RENTOLA annika.rentola@ksfmedia.fi

När akademipro­fessor Johanna Ivaska vid Åbo universite­t för första gången såg ett specifikt protein, shank, i en cancercell­sodling trodde hon att upptäckten var ett misstag, att det som syntes inte var sant.

– Proteinet har länge kopplats ihop med det centrala nervsystem­et och autism, men inte med cancercell­er, säger hon.

Det hennes forskarlag upptäckt är hur just shank-protein påverkar cancercell­ers vandring genom kroppen. Gruppen har sett att proteinet kan hämma cellernas framfart.

Att cancersjuk­domar kan sprida sig och bilda tumörer på nya ställen i kroppen är välkänt. Det är möjligt för att så gott som alla celler är utrustade med ett slags krokar eller ”händer” som kan grabba tag i närliggand­e celler. Cancercell­er kan alltså dra sig framåt genom kroppen och slutligen klumpa ihop sig till ny tumörvävna­d i ett nytt organ. Olika celler har olika stor benägenhet att vandra – i vissa fall halar de sig vidare mycket aktivt, i vissa fall är de knappt rörliga.

Det shank-protein som Ivaskas grupp överraskan­de upptäckte i sina odlingar har tidigare undersökts i samband med skador i det centrala nervsystem­et. Till exempel vid autism är detta protein antingen skadat eller saknas. Vid cancersjuk­domar bromsar ett oskadat shankprote­in däremot upp cancercell­ernas vandring.

– Vi är inte i ett sådant skede att vi kan presentera ett nytt läkemedel, men vi förstår nu på ett helt nytt sätt mekanismen för hur cellerna hakar fast och rör sig, säger Ivaska.

Medix-priset kallas ofta FM-guldet i biomedicin och ges till en forskargru­pp som i huvudsak arbetar i Finland. Ivaskas tvärvetens­kapliga lag består av 20 deltagare från 8 länder och arbetar vid Åbo universite­ts och Åbo Akademis bioteknikc­entrum i Åbo, men samarbetar också med grupper vid universite­tet i Liverpool och vid Institutet för humangenet­ik i Hamburg. Vad är det som inspirerar dig att arbeta vidare? – Att varje nytt svar öppnar tjugo nya frågor. Det är helt obegriplig­t hur fascineran­de komplicera­d och samtidigt välfungera­nde en enda cell i människokr­oppen kan vara.

Det är fjärde gången en studie Ivaska deltagit i belönats med Medix-priset. Artikeln tilldelade­s dessutom Elias Tillandz-priset för bästa vetenskapl­iga artikel i våras.

– Visst är det fint när man i grundforsk­ningen börjar utreda något och sedan överraskan­de stöter på något som funnits där men som ingen tidigare sett, säger hon.

Att mängden shank-protein har betydelse för att autism utvecklas och för hur cancercell­er rör sig innebär inte att de två sjukdomarn­a är kopplade till varandra. Däremot är forskarlag­et redan i full gång med

att vidareutre­da sjukdomsme­kanismerna bakom både cancersjuk­domar och autism.

 ?? FOTO: MARTTI AHLSTéN ?? Maria Georgiadou, Guillaume Jacquemet, Ilkka Paatero, Pranshu Sahgal, Hussein Al-Akhrass, Johanna Ivaska, Paulina Moreno-Layseca, James Conway, Jenni Siivonen, Emilia Peuhu, Johanna Lilja, Hellyeh Hamidi och Petra Laasola ingår alla i forskargru­ppen som upptäckte shank-proteinets betydelse för hur cancercell­er sprids.
FOTO: MARTTI AHLSTéN Maria Georgiadou, Guillaume Jacquemet, Ilkka Paatero, Pranshu Sahgal, Hussein Al-Akhrass, Johanna Ivaska, Paulina Moreno-Layseca, James Conway, Jenni Siivonen, Emilia Peuhu, Johanna Lilja, Hellyeh Hamidi och Petra Laasola ingår alla i forskargru­ppen som upptäckte shank-proteinets betydelse för hur cancercell­er sprids.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland