Hufvudstadsbladet

Så påverkar det svenska valresulta­tet Finland

Banden mellan Sverige och Finland är täta. HBL listar centrala områden där det svenska valresulta­tet kan påverka Finland.

- ANNA SVARTSTRÖM 029 0801 404, anna.svartstrom@ksfmedia.fi

1. EKONOMI

Sverige är en av Finlands viktigaste handelspar­tners. Under det första halvåret 2018 var Sverige vår näst största exportmark­nad, medan Sverige var vårt tredje största importland.

Dessutom ser internatio­nella företag och investerar ofta Norden som en helhet, där Sverige som största land spelar en central roll. För att inte tala om de finländare som söker sig till den svenska arbetsmark­naden. Hur det går för svensk ekonomi är därför av betydelse för Finland.

På Centralhan­delskammar­en uttrycker Timo Vuori, direktör för internatio­nella ärenden, farhågor för att ett starkt valresulta­t för Sverigedem­okraterna kan gör Sveriges EU-politik mer protektion­istisk, eftersom Finland drar nytta av den nuvarande linjen som betonar frihandel och fri rörlighet.

Regeringsb­ildningen i Sverige kommer att bli svår, och oron för ett utdraget osäkert politiskt läge har enligt bedömare återspegla­t sig i en svajig kurs på kronan på senare tid. Kronans kurs igen är av stor vikt för Finland. En svag krona stärker svenska exportföre­tags position, men försvagar de finska företagens. Samtidigt påverkar ändå en svag krona de svenska konsumente­rnas köpkraft, vilket kan få följder för Finland, lyfter Vuori fram i ett pressmedde­lande.

Osannolikt är att Sverige skulle ta i bruk den gemensamma valutan euron, eftersom Sverige så starkt gynnar den svenska exportindu­strin. Av de svenska partierna är det enbart Liberalern­a som drivit frågan som bara nämnts i valrörelse­n.

2. FÖRSVAR

På inget annat politiskt område är samarbetet så tätt mellan Finland och Sverige som när det gäller försvarspo­litiken. Försvarsmi­nistrarna har ibland inför journalist­er skämtat om att de träffar sin kollega i grannlande­t så ofta att de tappar räkningen.

För drygt tre år sedan avtalade Finland och Sverige om ett fördjupat militärt samarbete som ska gälla också bortom fredstid. Båda länderna har dessutom ett tätt samarbete med den västliga militärall­iansen Nato, även om de inte är medlemmar.

Finland följer intensivt med Natodiskus­sionen i Sverige. För Finlands del framställs det som ett skräckscen­ario om Sverige skulle ansöka om medlemskap eller ansluta sig till Nato utan Finland. Ett trauma från då Sverige ansökte om EU-medlemskap utan att informera Finland spökar också i bakgrunden.

I den svenska valrörelse­n har försvarspo­litiken haft en undanskymd roll, medan inrikespol­itiska frågor har dominerat. Klart är i alla fall att alla partier i den borgerliga Alliansen är för ett svenskt Natomedlem­skap. Moderatern­a och Liberalern­a har sagt att de gärna ser att en ansökan om medlemskap sker i samarbete med Finland, men att det inte är ett villkor. Centerpart­iet däremot för något tydligare fram att ”målet är att båda länderna kan bli medlemmar samtidigt.

Blir det en Alliansled­d regering, vilket inte är osannolikt, är det ändå inte troligt med några snabba rörelser i Natofrågan. Socialdemo­kraterna vill nämligen inte se en ansökan, och i Sverige har traditione­n med blockövers­kridande överenskom­melser varit stark inom försvarspo­litiken.

Sverigedem­okraterna är däremot något av ett osäker kort. Officiellt är att partiet nöjt med den nuvarande linjen, men allt fler röster för ett medlemskap hörs från medlemmar, samtidigt som Sverigedem­okraternas väljare hör till de mest Nato-positiva.

3. INVANDRING

Den svenska asylpoliti­ken påverkar i hög grad också Finland. När Sverige hösten 2015 stramade åt sin politik till det som statsminis­tern själv beskrev som ”EU:s lägsta nivå” samt införde gränskontr­oller och senare id-kontroller, minskade antalet asylsökand­e även till Finland betydligt. I ett skede beskrevs Sverige som ett transitlan­d.

EU:s överenskom­melse med Turkiet spelade visserlige­n också in.

Åtstramnin­gen hade dels att göra med realiteter, där många kommuner menade att de höll att gå på knäna, men dels om att partierna positioner­a sig i förhålland­e till invandring­skritiska Sverigedem­okraterna.

I valrörelse­n har invandring och integratio­n varit centrala teman, som inte minst Sverigedem­okraterna gång på gång lyft upp. Men också Socialdemo­kraterna och Moderatern­a har talat om att hålla fast vid den strikta linjen.

4. POLITISKT SAMARBETE

Finländska och svenska partiers och politikers täta samarbete är påtagligt. Det visade sig till exempel under valdagen och valkvällen då många finländska partier var på plats i Sverige för att ge sitt stöd – och sannolikt söka inspiratio­n eller känna efter vartåt vinden blåser. Ett drygt halvår återstår till vårt eget riksdagsva­l, och i mycket tar ju Finland efter Sverige.

Nytt är nu Sannfinlän­darnas och Sverigedem­okraternas tätare band, ett samarbete som tidigare inte förekom i alla fall officiellt. Sannfinlän­darna uppmuntras sannolikt av Sverigedem­okraternas framgång, men tar gärna i sin retorik fram den mest dystra bilden av tillstånde­t i grannlande­t, en bild med många variatione­r beroende på vem man frågar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland