300 000 kan delta i rysk jätteövning
Den ryska militärövningen Vostok har kört i gång – ”Ryssland tänker seriöst på krig”
Den här veckan beräknas över 300 000 ryska soldater delta i militärövningen Vostok i landets mellersta och östra delar. Det sägs vara den största militärövningen sedan Sovjetuniones fall.
– Ryssland vill på det här sättet ge en signal till omvärlden att landet har en stark militär kapacitet med konventionella styrkor som överträffar den beredskap vi har i Europa, säger docent Tomas Ries på Försvarshögskolan i Stockholm.
Men enligt Ries handlar det också helt praktiskt om att Ryssland vill testa de investeringar och moderniseringar som landet gjort ända sedan 2010.
– Ryssland tänker seriöst på krig, säger Ries.
Rysslands genom tiderna största militärövning, som går under namnet Vostok, kör i gång den här veckan i landets mellersta och östra delar. Över 300 000 soldater beräknas delta i övningen.
– Ryssland vill på det här sättet ge en signal till omvärlden att landet har en stark militär kapacitet med konventionella styrkor som överträffar den beredskap vi har i Europa, säger docent Tomas Ries vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Siffrorna lever sitt eget liv
Rysslands upprustning av landets konventionella styrkor började 2010 då regeringen systematiskt flyttade över statliga ekonomiska medel från andra budgetmoment till försvaret för att kunna modernisera sina trupper. Den ursprungliga planen var att satsa på 105 brigader som till 75 procent skulle rustas med modern utrustning och ha 24 timmars beredskap att rycka ut i strid.
– Man kan inte vara bergsäker på de siffror som Kreml förmedlar om Vostok. I samband med militärövningen Zapad i fjol hette det att det var 12 700 soldater som deltog. Många bedömare kom fram till att det i själva verket rörde sig om 100 000 soldater, säger docent StefanForss vid Försvarshögskolan i Helsingfors.
Utöver militärövningens manifestationseffekt finns också en praktisk dimension som ligger bakom viljan att mobilisera hundratusentals soldater.
– Ryssland tänker seriöst på krig. Försvarsminister Sergej Sjojgu och president Vladimir Putin vill nu testa om de här investeringarna har burit frukt och om de moderniserade styrkorna kan uträtta det de har rustats upp för i praktiken, säger Ries.
Ny säkerhetsordning i fokus
Rysslands militära satsningar har inkluderat ett utbyggt missilförsvar, upprustade stridsvagnskolonner och välrustade markstyrkor. Enligt den ursprungliga planen ville Ryssland också frångå det sovjetiska konceptet med dåligt tränade reservister och i stället satsa hårt på utbildningen av professionella, kvalificerade soldater.
President Vladimir Putin har sedan 2005 krävt att västvärlden måste respektera Rysslands säkerhetsintressen, vilket innebär att västvärlden och försvarsalliansen Nato inte ska utvidga sin
Ryssland vill på det här sättet ge en signal till omvärlden att landet har en stark militär kapacitet med konventionella styrkor som överträffar den beredskap vi har i Europa. Tomas Ries docent vid Försvarshögskolan i Stockholm
närvaro och värva nya medlemmar intill de ryska gränserna, säger Ries.
Enligt Ries bygger den ryska säkerhetsfilosofin på behovet av så kallade buffertzoner som kunde förhindra en storinvasion i likhet med de anfall som drabbade Ryssland till exempel under andra världskriget eller Napoleons ryska fälttåg 1812.
Ingen reträtt från Krim
Natos utvidgning till Rysslands grannländer, till exempel i Estland, Lettland och Litauen står enligt den här logiken i flagrant strid med den ryska synen på en fungerande säkerhetsordning.
I västvärlden anser vi att vi bygger en zon av fred då Nato utvidgas till länder som tidigare hörde till Sovjetunionen. I Kreml uppfattar man det här som en västlig frontlinje som pressas allt närmare Ryssland, säger Ries. Hur tror du att omvärlden kommer att reagera på den ryska militärövningen? – Jag tror att de flesta politiker i västvärlden har fullt upp med si- na egna bekymmer och att militärövningen inte kommer att väcka något större ramaskri. Finland, Polen och de baltiska länderna kommer att följa med övningen noggrant, men i övrigt tror jag inte på starka reaktioner. Innebär den ryska maktmanifestationen att vi kan glömma alla förhoppningar om en rysk reträtt från Krimhalvön? – Jag tvivlar på att Kreml är beredd att förhandla bort Krim. Då det gäller kriget i östra Ukraina så kan det däremot hända att Ryssland kan tänka sig att sätta sig vid förhandlingsbordet, förutsatt att västvärlden är beredd till andra eftergifter, säger Ries.
Bristande nedrustningsvilja
Enligt Ries befäster bygget av den 18 kilometer långa bron över Kertjsundet från det ryska fastlandet till Krimhalvön dödläget ytterligare.
Professor Stefan Forss ser säkerhetsproblemen i en större kontext. Enligt Forss ändrade Ryssland sin attityd till kärnvapennedrustningen redan 2008. Ryssland frångick då presidenterna Ronald Reagans och Michail Gorbatjovs ambition om att skapa en värld fri från kärnvapen.
– President Putins invit till nya diskussioner med USA har feltolkats. Han har inte föreslagit några konkreta nya nedrustningsmål, såsom president Obama upprepade gånger gjorde. Putin vill i stället diskutera strategisk stabilitet på ett generellt plan, säger Forss.
Enligt Forss har Ryssland genomfört ett massivt rustningsprogram samtidigt som USA har demonterat över 14 000 kärnvapen de senaste 25 åren.