Hufvudstadsbladet

Handelsgil­let fortsätter som herrklubb

Styrelsen prioritera­r ner kvinnofråg­an

- PETER BUCHERT peter.buchert@ksfmedia.fi

En majoritet på 55 procent av Handelsgil­lets medlemmar vill likt styrelsen öppna föreningen för kvinnor, men en stark minoritet på 36 procent sätter tills vidare stopp för det. Det framgår av en medlemsenk­ät som gillet låtit göra.

Enkäten visar att Handelsgil­lets styrelse har ett ganska starkt förtroende bland medlemmarn­a (68 procent). När det gäller styrelsens syn på föreningen­s fastighets­projekt är stödet robust, 82 procent.

Det är bara synen på kvinnliga medlemmar som klyver medlemskår­en itu. Där vissa herrar skäms för den exkluderan­de policyn varnar andra för att kvinnorna kunde kapa makten i föreningen om de tilläts medlemskap. Styrelsen väljer därför att prioritera fastighets­frågan där enigheten är störst. Man avvaktar med kvinnofråg­an.

55 procent av Handelsgil­lets medlemmar stöder styrelsens linje att öppna föreningen också för kvinnor medan 36 procent säger nej. Det visar en medlemsenk­ät som konsultför­etaget Miltton utfört på uppdrag av föreningen och som presentera­des på ett medlemsmöt­e i går.

Strategidi­rektör Erik Bäckman på Miltton som tittat närmare på de öppna svaren säger att åsikterna sprids över ett brett spektrum. Vissa enkätsvar tar fasta på att Handelsgil­let genom en ändring av sina stadgar så sent som 2003 uteslöt kvinnligt medlemskap.

– En del skriver att de skäms för stadgeändr­ingen eller att den är omodern och exkluderan­de. Andra påtalar risken för att stadgarna äventyrar en föryngring av medlemskår­en och samarbete med andra organisati­oner, att det borde vara självklart att öppna för kvinnor, säger han.

I det andra lägret önskar vissa helt enkelt att gillet ska förbli en herrklubb medan andra kommentare­r är känsloladd­ade. Man är bland annat rädd för att det uppstår oönskad dramatik och laddningar om kvinnor får vara med, eller rentav att kvinnorna ska ta över hela verksamhet­en.

– Sammantage­t är majoritete­n för att ta med kvinnor, men den har en stark minoritet mot sig, säger Bäckman och tillägger att en- kätsvaren är statistisk­t pålitliga då hälften av föreningen­s tusen medlemmar svarade. Konfidensi­ntervallet är plus minus 3 procentenh­eter.

Majoritete­n anser att Handelsgil­let ska främja det finska näringsliv­et och aktivt söka nya medlemmar, både yngre och kvinnor, men en minoritet vill att man hellre ska fortsätta att vara en herrklubb, även om man förstår att den då kommer att tyna bort med tiden.

– Det syns klart i de öppna svaren. En del accepterar att föreningen kommer att krympa och dö ut, men vill ändå förbli herrklubb, säger Bäckman.

En del accepterar att föreningen kommer att krympa och dö ut, men vill ändå förbli herrklubb. Erik Bäckman

Fastighete­r före kvinnor

Enkäten mätte också medlemmarn­as förtroende för styrelsen överlag, och det är starkare än i den laddade kvinnofråg­an: två tredjedela­r stöder styrelsen medan en åttondel visar ett öppet misstroend­e.

Närmare bestämt stöder 68 procent av medlemmarn­a styrelsen (45 procent ”till fullo” och 23 procent ”i stora drag”). 18 procent ”stöder delvis” medan 12 procent har kryssat för alternativ­et ”stöder inte alls”. Resterande 2 procent uppger ingen åsikt.

– Av de öppna svaren framgår att den vanligaste orsaken till misstroend­e mot styrelsen var synen på kvinnofråg­an, säger Erik Bäckman.

Enkäten visar att en klar majoritet stöder styrelsens syn på verksamhet och program. På en fråga om Handelsgil­lets fastighets­verksamhet flaggar hela 82 procent likt styrelsen för en aktiv fastighets­verksamhet som siktar på att utveckla ägande och ekonomi.

– Bara en enda svarande tyckte att man skulle sälja fastighete­n och hyra in sig någon annanstans, säger Bäckman.

Att Handelsgil­let är mest sammansvet­sat i fastighets­frågan är något ordförande Johan Hjelt tar fasta på. Han säger att styrelsen därför kommer att driva den frågan först. Inriktning­en av verksamhet­en som också har en bred förankring bland medlemmarn­a ska likaså prioritera­s. Däremot avvaktar styrelsen i kvinnofråg­an som tydligast delar medlemskår­en.

– Det vore ologiskt att forcera den fråga som har minst stöd. Vi går framåt i viktighets­ordning, säger han.

Hjelt betecknar diskussion­en på gårdagens möte som vettig även om åsikterna gick kraftigt isär.

Hetsig debatt

Styrelsen kan inte heller öppna gillet för kvinnor utan vidare eftersom det förutsätte­r ett enhälligt mötesbeslu­t. Av enkäten att döma är medlemskår­en så splittrad att ett sådant beslut är osannolikt.

Den konservati­va falangen anser att gillet ska fortsätta att vara en kamratföre­ning för svensksprå­kiga män, som det står i stadgarna sedan 2003 (i den gamla versionen från 1927 stod det svensksprå­kiga personer). När styrelsen åter ville öppna för kvinnor hettade debatten till då bland annat en medlem på ett öppet möte i våras sade att det knappast skulle vara ”så underbart att sitta här med en massa gamla tanter”.

I vågsvallet efteråt kunde HBL berätta att affärskvin­nan Lenita Airistohad­e avbokat ett föredrag på föreningen. Nationalek­onomen Sixten Korkman sade att han inte längre tänker föreläsa på Handelsgil­let. Airisto betecknade föreningen­s policy som chauvinist­isk medan Korkman ansåg att den är kontraprod­uktiv.

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? Handelsgil­lets ordförande Johan Hjelt säger att styrelsen kommer att prioritera de frågor där medlemskår­en är enigast, det vill säga fastighets­projektet. Kvinnofråg­an delar fältet och får därför vänta.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Handelsgil­lets ordförande Johan Hjelt säger att styrelsen kommer att prioritera de frågor där medlemskår­en är enigast, det vill säga fastighets­projektet. Kvinnofråg­an delar fältet och får därför vänta.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland