Färre ska avvisas till Kabul
Migrationsverket har sett över sin linje då det gäller asylbeslut för afghaner. Nu begränsas tillämpningen av intern flykt – men ”friska och arbetsföra ogifta män” kan också i fortsättningen förutsättas bosätta sig i huvudstaden Kabul.
”Friska och arbetsföra ogifta män” ska fortfarande kunna förutsättas bosätta sig i Afghanistans huvudstad Kabul om de inte kan återvända till sin hemtrakt. Men i de flesta andra fall ska Migrationsverket inte längre utnyttja internflyktsalternativet för afghanska asylsökande. Verket har justerat sin linje sedan UNHCR kom med nya riktlinjer.
Det är FN:s flyktingsorganisation UNHCR:s färska riktlinjer som fått Migrationsverket att ompröva sin linje, och besluten som gäller asylsökande från Afghanistan har legat på is i ett par veckor medan linjen uppdaterats. Enligt UNHCR:s nya riktlinjer är intern flykt till Kabul i allmänhet inte möjlig.
Enligt Migrationsverkets bedömning finns flera områden i Afghanistan som är så farliga att ingen förutsätts återvända dit, men däremot har internflyktsalternativet alltid utretts och asylsökande från farliga områden har kunnat förutsättas bosätta sig i Kabul. Nu konstaterar Migrationsverket att omständigheterna i Kabul försämrats med tanke på intern flykt, och det här alternativet ska i fortsättningen övervägas enbart för två grupper: friska ogifta män i arbetsför ålder som inte har någon särskild sårbarhet och friska gifta par i arbetsför ålder som inte har barn och som har ett eget skyddsnätverk i staden.
Migrationsverket kommer inte längre att förutsätta att barnfamiljer från andra områden bosätter sig i Kabul.
Att gå till jobb eller skola en risk
Enligt UNHCR:s rapport löper var och en som deltar i det ekonomiska eller sociala livet i Kabul risk för att falla offer för slumpmässigt våld – det kan ske på vägen till skolan, sjukhuset, jobbet eller marknaden. Enligt UNAMA, FN:s insats i Afghanistan, skedde 70 procent av alla civila dödsfall och skador till följd av självmordsbomber och liknande attacker i Afghanistan i fjol just i Kabulprovinsen, och största delen av dem i själva huvudstaden.
UNHCR konstaterar också att Kabuls och andra städers kapacitet att ta emot fler återvändare är ytterst begränsad, efter att mer än 1,6 miljoner afghaner återvänt från bland annat Iran och Pakistan men också från Europa under de senaste åren. Tillgången till jobb och utkomst är begränsad, det finns inget socialskydd och boendet är bristfälligt, vilket i sin tur leder till bland annat ökad fattigdom, barnarbete och brist på mat. Ungefär 70 procent av Kabuls invånare beräknas bo i slumområden och andra informella bostäder.
Enligt Migrationsverket väntar för tillfället cirka 760 afghaner på ett asylbeslut. Under årets fem första månader var 72 procent av asylbesluten som gällde afghaner positiva, av vilka en del ärenden var sådana som återbördats från förvaltningsdomstolarna för nytt beslut. I fjol var 46 procent av asylbesluten som gällde afghaner positiva. Ärenden som förfallit eller inte utretts till exempel på grund av Dublinregeln är inte medräknade.