Mandatstrid mellan SD och C fortsätter
Valrysaren fortsätter. Och striden mellan Sverigedemokraterna och Centerpartiet likaså, med ett mandat som hoppar fram och tillbaka. Det visar hur tajt det är – och det är några röster kvar att räkna.
Sakta, men säkert börjar det preliminära valresultatet bli färdigt. Vid 19.30-tiden i går finsk tid hade drygt 110 000 röster av de uppskattningsvis runt 200 000 så kallade onsdagsrösterna räknats.
Valresultatet hittills är så jämnt att det växelvis bara skiljer ett eller två mandat mellan de rödgröna partierna och allianspartierna, till de senares nackdel.
Samtidigt har Miljöpartiet höjt sin röstandel aningen, från 4,3 till 4,4 procent, något som ledde till att partiet i alla fall för tillfället fått ytterligare ett mandat på Socialdemokraternas bekostnad.
På onsdagen dök nya uppgifter upp om drygt 1 100 felregistrerade röster, från valdistriktet NÖ Väsby i Höganäs kommun. Rösterna i regionvalet hamnade i riksdagsvalets räkning, men enligt Valmyndigheten påverkar det inte resultatet.
Under dagen har även ett mandat hoppat mellan C och SD.
I måndags tog SD ett mandat från C sedan en felräkning uppmärksammats. Då skiljde det bara sju röster till SD:s fördel. Och med den nya vallagen på plats så spelar det ingen roll var, i vilken valkrets, som rösterna trillar in för mandatfördelningen.
– Det är totalsumman för hela riket som spelar roll för slutfördelningen. Därför är det ännu mer anmärkningsvärt att det var så liten skillnad som sju röster, säger Svante Linusson, matematikprofessor på KTH och tidigare expert åt Valprövningsnämnden, till TT tidigare under dagen.
Inte troligt
Trots allt, baserat på tidigare val är det fortfarande inte troligt att de sent räknade rösterna kommer att kasta om mandatfördelningen mellan blocken i tillräcklig utsträckning, enligt förhandstipsen från Svante Linusson, däremot inom blocken.
Samtidigt som de sista rösterna räknas pågår en total omräkning av samtliga röster, vilket alltid sker. Det slutgiltiga valresultatet väntas vara klart först på fredag.
Den 25 september öppnar riksdagen. Men redan dagen före ska ledamöterna välja talman och vice talmän för perioden 2018–2022. Partigrupperna nominerar kandidater. Praxis har sedan 1982 varit att talmannen väljs från det största partiet i den grupp som har majoritet.
Måste avgå
Om statsminister Stefan Löfven sitter kvar ska riksdagen rösta om det senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen har samlats. Talmannen bestämmer exakt tidpunkt. Alliansen har gått ut med att man kommer att rösta emot Löfven som statsminister.
Om fler än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej måste Löfven avgå.
Om det skulle ske, så är det talmannens ansvar att ta fram förslag till ny statsminister. Om en statsministerkandidat inte godkänns – vilket aldrig inträffat – görs ett nytt försök. Sammanlagt kan talmannen lägga fyra förslag. Om inget av förslagen godkänns ska extraval hållas inom tre månader.