Fortum styr miljarder via Irland
Skatteflykt, säger Reijo Kostiainen vid föreningen Reilu vero. – Inte alls, kontrar Fortum.
När energikoncernen Fortum köpte närmare hälften av den tyska energijätten Uniper kanaliserades köpesumman i hög grad via ett placeringsbolag på Irland.
– Fortum sysslar med skatteflykt, säger tidigare ekonomidirektören Reijo Kostiainen, numera styrelsemedlem i föreningen Reilu vero som jobbar för rättvisa skatter.
Fortums chef för investerarrelationer Måns Holmberg ser frågan ur ett helt annat ljus. Han förklarar att Fortum låna- de pengar för Uniperaffären från Finland medan lånekostnader och räntor kanaliseras via Irland. På så vis kan Fortum minimera risker och maximera utbetalningen till sina ägare. En annan orsak är att Fortums aktier i Uniper ägs av det tys- ka dotterbolaget som i sin tur ägs av finansieringsbolaget på Irland.
– Upplägget gör att vi kan ta hem vinsterna till Finland, säger Holmberg.
Reijo Kostiainen konstaterar att Finland går miste om skatteintäkter.
Från den första juli i år ingår drygt 47 procent av den tyska energikoncernen Uniper i Fortums resultat som ett intressebolag. Fortums investering i energijätten har gått på 3,7 miljarder euro, en summa som betalades till 1,95 miljarder euro med eget kassaflöde och till 1,75 miljarder euro med lån.
– Genom att låta finansieringen ta omvägen via Irland blir riskerna inte mindre, men möjligheten till utdelning blir bättre tack vare att skatterna sjunker, konstaterar Reijo Kostiainen, pensionerad ekonomidirektör från Metso och numera styrelsemedlem i föreningen Reilu vero, på svenska ungefär Rättvisa skatter.
Han konstaterar att Fortum också tidigare finansierat stora internationella affärer via finansieringsbolag i länder med lägre beskattning. Genom att bolaget låter pengarna cirkulera via andra länder går Finland miste om skatteintäkterna. Det enda som egentligen blir kvar i hemlandet är den ursprungliga skulden.
– Fortum har inlett en riktig karriär i skatteflykt, säger Kostiainen.
Bättre utdelning
På Fortum ser man det inte alls så.
Energibolagets aktier i Uniper ägs av det tyska dotterbolaget som i sin tur ägs av finansieringsbolaget på Irland. Via Irland kanaliseras lånekostnader och räntor, inte bara för Uniper-affären utan också för en del andra av Fortums internationella affärer. Det ursprungliga lånet är taget av moderbolaget i Finland och sedan kanaliserat till Irland.
– Det kan aldrig bli ett exakt nollsummespel mellan bolagen, moderbolaget kan inte låna ut till exakt samma ränta som det själv betalar, men skillnaden är inte stor, säger Fortums chef för investerarrelationer Måns Holmberg.
Fortum participation Ltd där Uniperaktierna ligger är bara ett av Fortums finansieringsbolag, på Irland finns två till och företag med samma syfte finns också i Belgien och i Nederländerna. De här bolagen gör resultat på utdelning och räntor som bolag inom Fortumkoncernen kanaliserar till dem. På det här resultatet betalar bolagen sedan skatt i de länder där de finns, en skattesats som på Irland är 12,5 procent och hör till de lägsta inom EU. Belgien och Nederländerna har numera höjt sina skattesatser.
Holmberg förklarar arrangemanget också med att det finns risker förknippade med att äga dotterbolag. Till exempel i samband med Uniperaffären behövde Fortum en beredskap att vid behov kunna betala 12 miljarder euro, det om man hade löst in hela bolaget och dessutom tagit över en del av Unipers lån. Nu blev det inte så, men beredskapen fanns. Om dotterbolagen tvingas till nedskrivningar påpekar Holmberg att det är viktigt att det finns ett väl kapitaliserat finansieringsbolag så att det inte påverkar moderbolagets möjlighet att betala utdelning till ägarna, förklarar han.
– Vår strävan är också att undvi- ka överlappande beskattning i flera länder. Genom det här upplägget kan vi effektivt ta hem vinsterna till moderbolaget i Finland, säger han.
Svårt att jämföra
Fortum publicerar sedan 2011 en årlig rapport om sitt skattefotspår i en strävan efter öppenhet. Siffrorna i fjolårets rapport visar bland annat att den beskattningsbara inkomsten i Finland sjunkit de senaste tio åren, något som enligt bolaget huvudsakligen beror på att elpriset sjunkit. Samtidigt har den beskattningsbara inkomsten ökat på Irland fast finansieringsbolagens resultat totalt sjunkit. Åren är ändå inte sinsemellan jämförbara eftersom verksamheten ser ut på ett annat sätt nu än för tio år sedan, påminner koncernen.
– Resultatet varierar från år till år också i finansieringsbolagen. Det är inte sagt att de gör vinst alla år, säger Holmberg.