Udda intresse ledde till jobb i spelindustrin
Det finns inte tid att njuta när Sonja Skoglund spelar mobilspel. För henne är det ett jobb, och ett spel ska plöjas igenom på en till åtta timmar.
Sonja Skoglund blev intresserad av den japanska kulturen i gymnasiet. Nu jobbar hon med att analysera mobilspel, i synnerhet om de är bra nog för att bli populära i Japan.
Analysföretaget Gamerefinery har koll på mobilspelsmarknaden. Med hjälp av artificiell intelligens kan de förutspå om ett mobilspel kommer att bli framgångsrikt eller inte.
Företaget bryter ner alla mobilspel på världsmarknaden till drygt 200 egenskaper. De kan objektivt säga vad som fungerar, vad spelare tycker om att spela och vad de är beredda att betala för.
– Redan innan den första raden kod är skriven kan vi säga om ett spel har potential att bli stort. Vårt system bygger på att vi har hittat ett klart samband mellan spelens egenskaper och deras framgång, säger Markus Råmark, vd på Gamerefinery.
Företaget har 20 anställda. De har sitt säte i Helsingfors, men deras marknad är global.
– Det finns många likheter i framgångsrika spel. Grundegenskaperna är desamma, men det betyder inte att man bara kopierar andra spel. Det är inte konstigare än att alla bilar har ratten på samma ställe. Det finns ändå rum för innovation.
För att få en bild över världsmarknaden behövs språkkunskap och kulturell kunskap. Det är där som Sonja Skoglund kommer in.
Jobbar med att spela
Sonja Skoglund blev fascinerad av den japanska kulturen i gymnasiet. Hon tittade på japanska animeserier och läste manga. När det sedan blev dags att studera vidare fann hon att Helsingfors universitet erbjuder studier i japanska.
– Jag har alltid tyckt att japanska låter väldigt vackert. Jag ville lära mig att prata som i de tecknade filmerna. Min naiva strävan fick mig att studera den japanska kulturen, säger Skoglund.
Som yngre spelade hon gameboy, dansspel och RPG-spel. Men hon kallar sig ändå inte för en spelentusiast. Hon hade aldrig tänkt sig en bana inom spelindustrin. Det bara blev så.
– Visst är det otroligt roligt att få utforska spel på arbetstid. Men den andra sidan av myntet är att det finns en enorm mängd spel. Du ska snabbt omvandla spelet till data. Jag går igenom en lång lista och bockar av vilka element som finns i spelet. Det finns inte tid för att njuta.
Det tar en till åtta timmar för Skoglund att analysera ett mobilspel. Varje gång det kommer en uppdatering ska hon komplettera analysen.
Vad är det som utmärker japanska mobilspel? – I Japan är berättelser väldigt centrala. Rollspel är därför omåttligt populära. Ett annat särdrag är att spelare samlas till evenemang inne i spelen. På det sättet kan speltillverkare aktivera spelarna under en begränsad tid. Du kan till exempel få exklusiva spelfigurer genom att delta i dessa evenemang, säger hon.
På fritiden spelar Skoglund ett japanskt spel där man tillsammans med andra spelare kämpar mot datorgenererade monster. Hon testade spelet på jobbet och fastnade på kroken.
– Den sociala biten är viktig för mig. Fastän jag inte känner dem som jag spelar med och inte ens chattar med dem, så känner jag samhörighet. Jag känner mig viktig och har redan spelare som ser upp till mig. Jag är deras ”senpai”, alltså vägledare.
Slutat växa
Den finländska spelindustrin växer inte längre så den knakar. Spelindustrin har mognat från sitt pubertetsstinna 2010-tal.
– År 2017 gick fyra spelföretag in på börsen. Innan dess har det inte funnits ett enda spelbolag på börsen. Det är en mycket positiv trend, säger Koopee Hiltunen, direktör på den finländska spelbranschens paraplyorganisation Neogames.
I smarttelefonernas vagga fanns det massvis med uppstartsföretag men väldigt få medelstora företag. Nu har marknaden mognat. De medelstora spelföretagen är vinstbringande. Finland har sex företag som har en omsättning på över 30 miljoner euro.
– Ur framtidssynvinkel skulle det dock vara viktigt att vi får nya uppstartsföretag med igen. Finland har inte råd att stagnera.
Den största förändringen från Rovios storhetstid är att affärsmodellen har förändrats. I dag är det gratis att spela de flesta spel, men det kostar att låsa upp olika saker inuti spelen. Man låser upp saker genom att betala, vänta eller spela.
Per Strömbäck, talesperson för Dataspelsbranschen i Sverige, anser att det är en generös affärsmodell.
– Free-to-play är ett bevis på att det finns andra sätt att tjäna pengar på än genom att sälja personlig information till en tredjepart. Men samtidigt innebär det att mindre företag har svårt att komma in på marknaden. Det är tekniskt mycket svårare att ha hand om försäljning inne i spelen än att sälja spel som en engångssumma, säger han.
Alf Rehn, professor i innovation, design och ledarskap vid Syddansk Universitet i Danmark, har hållit ett öga på spelindustrin ända sedan han skrev en bok om industrin för drygt tio år sedan.
Hur går det för mobilspelsföretag i dag? – Mobilspelsbranschen är fortfarande en bransch där man kan göra grova pengar. Men det är en nästan skrattretande konkurrensutsatt bransch. En större skara företag tävlar om spelare som har allt större utbud att välja mellan. Marknadsföringskostnaderna håller därför på att gå i skyarna. Idén om att mobilspelsbranschen är en guldgruva där vem som helst med en laptop och lite gott humör kan gå in och tjäna storkovan är en myt.