Näsdukstjuven
Det finns en näsdukstjuv i mitt hus. Favoriten är en stadig rutig herrnäsduk, men en nätt spetsprydd damdito av batist går också bra även om den inte erbjuder samma härliga rivmotstånd som herrvarianten. I nödfall duger näsdukar av papper, för dem kan man riva i små små bitar och strö ut över mattes nystädade vardagsrumsmatta.
Valpen Johannes fyller sju månader om två dagar och är en riktig buse. Han har blivit så stor att han på två starka bakben kan nå ganska långt. Därför fiskar han behändigt fram näsdukar under dynor i sängen eller i mattes väska som hon slarvigt nog lämnat öppen. Duken mitt på vardagsrumsbordet blev bytet i ett obevakat ögonblick.
Han börjar likna en cockerspaniel. Vid det senaste besöket hos hundfrisören beslöt hon och jag att helt sonika raka bort den afghanliknande valppälsen. Ur lurvet framträdde en riktigt tjusig unghund som är len som sammet och fortfarande har lurviga behäng på benen och plym på svansen.
Han är uppfinningsrik så det gäller att se upp. Nyligen lyckades han ta sig ut ur vår nätinhägnade trädgård och springa tvärsöver gatan för att hälsa på flickvännen Lilli. Efter en stund kom Lillis matte bärande med krabaten som belåtet låg på rygg i hennes famn och tycktes skratta gott.
Hålet i nätet tätades till och det slitna låset på grinden byttes för säkerhets skull ut så att Johannes inte av misstag skulle kunna komma ut den vägen. I gengäld blev låset så trögt att en del besökare började klättra över grinden för att det var enklast så.
Han är uppfinningsrik så det gäller att se upp. Nyligen lyckades han ta sig ut ur vår nätinhägnade trädgård och springa tvärsöver gatan för att hälsa på flickvännen Lilli.
En morgon stod jag i tio minuter och kämpade med klykan utan att få upp den. Då gav jag upp och gick in och ringde låssmeden. Men innan jag fick kontakt med honom dök grannen Gustafsson från andra sidan gatan upp med en oljekanna i högsta hugg. Han hade sett min kamp från sitt köksfönster och ilade till undsättning. Låset glider nu så lätt att grinden måste förstärkas med en snörstump som besökare knyter ihop med olika typer av rosetter.
Johannes lever ett härligt liv. Han får gå på långa promenader med medlemmar av sin allt större fan club. Ibland är det rentav kö på trappan. Och han har fint sällskap emellanåt. Som häromdagen när han gick på långpromenad med stadsdirektören och polismästaren!